Uthållighet är vackert

En ljuvligt doftande och utrotningshotad nattviol på Dyrön.
Kan uthållighet vara vackert? Det finns en del som tycker det. Min bror till exempel.
Han gillar dem som håller på, som fortsätter. Som visar att de står fast vid sin idé, sitt projekt och inte lägger av eller ger upp. Att fortsätta skriva blogg på ett tema var ett exempel på något bra menar han.

Jag gillar också tanken på uthållighet.
Jag brukar uppmuntra mig själv med mantrat: "Jag är stark och uthållig" när orken tryter på ensamma långspringningar.
Men det ska vara uthållighet med innehåll. Inte bara för att man har bestämt sig, utan för att uthålligheten bärs av en övertygelse.
Tänker på 70-årige Tjuren från Wales, Tom Jones, som var i Skavlan igår. Han fick frågan hur det är möjligt att vara gift med samma kvinna så länge. Ända sedan de var 16 år. Snacka om uthållighet. Och tänk vilka chanser han haft, med hela sin skrikande lycksaliga publik!
– Den viktigaste förutsättningen är att man älskar varandra, sa han enkelt.
Så är det med min uthållighet med Waerland-kosten.
Det är lätt att vara uthållig och fyllas av kärlek när man mår bra i sällskapet, vare sig det handlar om människor, miljö eller mat.

Ingen lust

Har ingen lust att yoga.
Ingen lust att springa.
Rubrikerna på alla hälsotidningar som ligger i korgen i badrummet plågar mig. Jag vill inte lyda råden och "Komma i superform på fyra veckor", eller "Gå ner fem kilo med metoden X".
Kroppen har sagt nej, nej länge nu. Och jag har lyssnat. Ibland har jag nyst och tänkt att nu kommer den: Höstens första förkylning.
Lydigt har jag lagt mig tidigt med raggsockor på de kalla fötterna.
Att jobba hårt hela dagarna och vara ute på roligheter varje vardagskväll och minst en kväll på helgen sliter på kroppen. När en löptur eller yoga vore bästa medicinen har jag inte orkat.
Inte förrän idag.
Efter en heldag på tåg igår vaknade jag idag med spring i benen. Stack ut i svarta mörkret och tog en femkilometersrunda. Härligt.
Kroppen talar. Jag lyssnar.

Provocerande sund

Lustigt att det ska vara så provocerande på (vissa) personer att jag väljer Are-mat med betoning på råa grönsaker och kruska.
- Har du inte slutat än? Var det inte ett projekt?
Det är kommentarer jag får.
Eller är det kanske jag som inte varit tydlig?
Jag FORTSÄTTER jakten på den fulländade hälsan.
Jag fortsätter att äta grönt, närproducerat och ekologiskt, tackar nej till kaffe och socker och motionerar varje dag och prioriterar en god natts sömn framför en sen deckare på TV. Motiv? Jag vill fortsätta må bra. Okey?
Läser i SvD om danska familjen som skrivit boken Kärnfrisk familj. En bästsäljare, som nu kommit till Sverige. Främsta tipsen från boken är: skippa sockret, skräpmat och drick bara alkohol någon gång om året.
Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, enheten för farmakologi vid Uppsala universitet får kommentera i SVD. Jag fastnar särskilt för ett av hans uttalanden.
"Rent allmänt kan man förstås undra om hela meningen med livet är att leva så sunt som möjligt i varje ögonblick".
Vem påstår att de som lever hälsosamt har det som hela meningen med sitt liv?
Så uttalar sig den som inte varit allvarligt sjuk.
Varken pengar eller framgång har någon större betydelse om du inte är frisk. Däremot kan de hjälpa dig att bli frisk.

Bättre minne med kokosolja?

Är kokos räddningen för dem som är på väg in i demensdimman? Läser med intresse om amerikanska läkaren Mary Newport, som berättar om sin erfarenhet på www.coconutketones.com. Hennes make fick demens för fem år sedan. I sin förtvivlan letade hon efter medel för att hjälpa honom och läste all forskningslitteratur hon fann. En av dem handlade om ketonerna i kokosolja, som en lösning på demenssjukdomen. Hon testade på sin make och fann att han blev mer närvarande, gladare och till och med kunde minnas namn på vänner och släktingar som han tidigare inte känt igen.
Läs mer på Eskils Svenssons www.ny-halsa.se.
Jag har numer alltid kokosflingor i min müsli, eller annan morgonmat. Gott är det och kanske kan det förebygga minnessjukdom?

Dansar in på jobbet med Nina i örat

Storm i natt. Åska på morgonen. Idag behövdes ingen väckarklocka.
Laddar för turen till jobbet med överdrag från fötterna till huvudet. Stoppar in hörlurarna i öronen och sätter fart i vintermörkret.
När jag kommer till jobbet är det dags för Nina Simones mörka röst i lurarna. Medan hon rockigt sjunger "I am going back home" märker jag att jag dansar den tomma korridoren fram. Jag är definitivt inte på väg hem, mig väntar en dag framför datorn.
Det känns så bra att leva och uppleva ännu en dag. Så gott. Så härligt. Känslan är kvar - även när Nina Simone sjungit klart och jag låter tystnaden göra mig sällskap.
Har jag blivit knäpp, som känner mig pigg, glad och klar i huvudet en stormig oktoberdag?

Ät alger

Ingår alger i din mat?
Den som äter sushi får såklart i sig alger, men alla vi andra? Efter Torbjörns tips om att äta alger en gång i veckan för att få i sig den viktiga joden har jag intresserat mig för algerna. Fick ett häfte av Eva "Ätliga alger" författat av Ulla Gustavsson, från avdelningen för marin botanik vid Göteborgs universitet. Visserligen från 1984, men de vetenskapliga beläggen för algernas nyttighet borde stämma än idag. Dagen efter läser jag i tidningen att det ska startas algodling! Lustigt sammanträffande.
Människor och djur längs kusterna har i alla tider ätit alger. I Norge kunde man ännu på 1980-talet få se kor äta av tången i tidvattensbältet, skriver Ulla.
Varför ska vi äta alger då, förutom joden? Proteininnehållet är genomsnittligt högt hos algerna. Men det kan vara svårt att tillgodogöra sig proteinet om man äter algerna råa. Bättre då att koka, steka, rosta eller torka dem först. Algerna är energifattiga, men rika på järn. I tarmtång finns det 106 mg järn/100 g att jämföra med sojabönors 7, spenatens 3,3 och biffens 3,6 enligt Ullas siffror.
Havets alger innehåller samtliga för oss nödvändiga mineraler och de är rika på vitaminer.
Jag får nog ta stövlarna på och ge mig ut i kustbandet och skörda lite nyttigheter. men det gäller förstås att välja alger och tång i vatten där det strömmar friskt och inga utsläpp finns.
Innan dess lägger jag mina Arame alger i blöt och äter ovanpå salladen.

Stavgång som morgonmotion

Ibland är en vandring med stavar en stilla höstmorgon allt man önskar av livet.
Klar doft av fuktiga löv och solblänk i vattnet.
Kan det bli bättre?
Ja, en himla kul är att gröten tycks vara på frammarsch. I helgen avgjordes världsmästerskapen i grötkokning i Skottland. Ingredienserna är havregryn, salt och vatten. Inget annat.