Proteinladda med groddar

Mungbönor är perfekta att göra groddar av. Tre dagar efter blötläggning och daglig sköljning har du groddar fullproppade med nyttigheter att mumsa på. Inte minst protein. 24 gram protein per 100 gr.

Men får du som vegetarian (eller vegan) i dig tillräckligt med protein? Det var en vanlig fråga när jag blev vegetarian 1973. Absolut svarade jag, som läst en diskussion i tidningen Hälsa om saken. Där diskuterade läkaren Karl-Otto Aly med Livsmedelsverkets Åke Bruce om hur mycket protein vi egentligen behöver. Aly hävdade att vi inte behöver så mycket som många tror och hänvisade till amerikanska officiella normer rekommenderar ett proteinintag på 1/3 av vad som ansågs rätt på 1800-talet. Ett annat förhållande som talar för att man inte behöver så mycket proteiner, är att när man växer mest, i spädbarnsåren, och modersmjölken är endast 1,3% protein vilket ska jämföras mot komjölkens 3-4%.
Proteinbrist lär vi inte lida av i Sverige.
Enligt Livsmedelsverket idag är det lagom att 10-15 procent av den energi man får i sig under en dag kommer från protein. "För en vuxen är det cirka 50-60 gram per dag. I praktiken får vi oftast i oss betydligt mer om vi äter en blandad kost, och vuxna i Sverige äter i genomsnitt cirka 70-90 gram per dag."
Enligt en artikel i Göteborgs-Posten idag kommer protein vara vår nästa stora trend efter fiber och fett. Kanske det. Men frågan är vilka intressen som ligger bakom en sådan trend? De som tillverkar proteinpulver månne? Köttproducenterna som räds klimatdebatten? Jag bara undrar.
De flesta har lärt sig att det är animaliskt protein och ägg och mjölk som ger oss fullvärdigt protein, men att vegetabilier inte ger det. Det är sant. Förklaringen är att säd har en liten brist på den essentiella aminosyran lysin och ett överskott på den essentiella aminosyran metionin. Hos bönor är förhållandet det motsatta. Den som äter bägge vid samma måltid får därför ett fullvärdigt protein.
Kombinationen en del bönor till två delar säd är en bra tumregel för rätt proteinhalt och kvalité. Sojabönor är mer proteinrika än övriga bönor, där tar man en del till fyra delar säd.
Kombinera såhär:
2 delar råris till 1 del linser.
2 delar råris till 1 del gul ärta.
2 delar havre till 1 del gul ärta.
2 delar korn till en del gul ärta.

Med mjölk till blir de allra flesta kombinationer mer än väl fullvärdiga. (Tack Torbjörn, som har mer att berätta på sin hemsida www.nyttgrepp.se)

En belägg för att människan länge vetat om hur bra det är med kombinationer är den svenska rätten ärtsoppa med pannkakor. Ärtorna i kombination med pannkakornas säd blir en perfekt proteinblandning.
En rågmacka till en linssoppa är också en bra kombination.

Superhälsa 2011?

Om du börjat tvivla på att det någonsin kommer en vår kan du pigga upp dig med en titt på snabbt växande vetegräs på Hippocrates Institutes hemsida. Där finns även filmsnuttar på groddars tillväxt. Väldigt inspirerande. Tack för tipset Klas!
På Hippocrates har de ett livsförvandlings program för att locka sina gäster att förändra sitt liv mot en mer hälsosam livsstil, vare sig de är allvarligt sjuka eller bara vill bli friskare.
På kursen lär de sig att tillaga raw mat (inget ska upphettas med än 40 grader), att grodda groddar och odla vetegräs, men också att promenera, yoga, ta emot massage och vila.
Självklart är det mysigt att unna sig en vecka eller två på ett fantastiskt varmt ställe långt borta, men nog kan man ordna en liten hälsovecka på egen hand?
Fin natur nära har de flesta i vårt glesbefolkade land. En promenad varje dag är rena piggkuren, och man kan vill löpa varannan för att få en större utmaning. Eller gå på yogakurs eller simma.
Odla groddar och vetegräs går utmärkt även i januariljuset. Groddarna kommer så snällt ut ur sitt hölje efter att ha blötlagts och fått duschar av ljummet vatten morgon och kväll. Proppfulla med vitaminer, mineraler och fibrer är de krispiga och perfekta som råkost till middagen. Mina favoriter är mungbönor. Jag har alltid en låda på gång i köksfönstret.
Nu ska jag minsann så en laddning vetegräs. Jag längtar efter en grön shot.
Jag vill ta ett steg till i min väg mot den fulländade hälsan.
Kanske ska jag ta en hälsovecka, enligt Hippocrates råd?
Yes, jag ska läsa på och göra upp en plan.

Gott nytt förkylningsfritt år

Yipee. Jag är så glad.
Inte en enda förkylning har plågat mig under hösten.
Det är rekord.
Kan inte minnas en enda höst som jag inte varit rejält förkyld någon gång under hösten-.
Är det tack vare D-vitaminen jag ätit sedan september?
Är det tack vare min vegetariska mat, med mycket råkost?
Är det tack vare surkålens goda mjölksyrebakterier?
Är det tack vare träningen, med löpning, skidåkning, cykling och promenader?
Är det tack vare torrborstningen och duschningen i kallt varje morgon?
Är det tack vare att jag är gladare och piggare än förr?
Jag har definitivt utsatt mig för risker. Jag har kramat både sonen och dottern när de varit rejält sjuka med feber, ont i halsen och snuva. Jag har suttit bredvid superförkylda personer på bussen som hostat och nyst.
Ändå har jag klarat mig.
Vilken är förklaringen?
Mitt svar: Helheten.
Det är inte bara tack vare D-vitaminen, vars förmåga att stärka immunförsvaret är vetenskapligt bevisad. Det är inte bara för att jag äter mycket grönt, som vi vet ger mycket antioxidanter som behövs när stressen sliter på oss.
Det är inte bara för att jag att ute mycket. Det är allt tillsammans.
Helheten.
Mitt nyårslöfte är att fortsätta hela mig.
Med massa små dagliga goda vanor, kan jag unna mig avsteg ibland.
Att vara frisk är en ren njutning.

Kokade morötter bättre än råa?

Är råa grönsaker nyttigare än råa. Eller är det tvärtom?
I ett försök som gjordes på SIK visade det sig att ja, visserligen minskade antalet antioxidanter under uppvärmningen av morötter, tomater och broccoli - men biotillgängligheten ökade.
- Ska man se till helheten blir svaret att det är nyttigare att äta kokade grönsaker än råa, sa forskaren Maud Langton.
Vår förmåga att ta upp näringen ökade alltså vid tillagningen.
Bäst var att tillaga grönsakerna var för sig. Gör du en soppa ökar alltså näringsvärdet om du kokar de olika grönsakerna i varsin kastrull, innan du i slutet lägger ihop dem.
Forskningen handlar om tre vanliga grönsaker.
Vad ska jag dra för slutsats av detta?
Att svaret gäller dem.
Tills motsatsen är bevisad tänker jag äta mina gröna salladsblad råa.
Och komplettera salladen med något kokt och något rått. Ungefär som i Tallriksmodellen. En tredjedelar, ja gärna nästan två tredjedelar grönt och rått och resten kokt (potatis/råris/hirs) och ångkokt broccoli och en näve bönor.
Fast det gäller inte nyårsmaten.
Då överlämnar jag mig åt andras fantasi.
Dagen ska jag tillbringa som funktionär på Sylvesterloppet, eftersom jag är medlem i Solvikingarna.
En inspirerande avslutning på 2010 hoppas jag.
Kanske väcker det modiga tankar om vilka lopp jag ska springa 2011.
------------------------------

(Tack för alla tips om hur jag ska hålla händerna varma under cyklingen. Ska försöka mig på Torbjörns tips om att tillverka någon slags motorcykelhandskar. Bra pyssel på Nyårsdagen...)

Cyklar igen - fingertopparna gråter

Jag trodde det knappt. Men det går faktiskt att cykla i 11 minusgrader också.
Jag har prövat i två dagar nu.
Fast det är hemskt kallt om fingertopparna, trots dubbla supervantar. De stelnar till efter Östra kyrkogården. När jag kommit till Ullevi känns de knappt. Framme vid Nordstan rör jag på dem hela tiden men de är tjurigt stumma.
Först i hissens värme upp till femte våningen talar de till mig igen. Ilsket: vad har du utsatt oss för.
Sorry.
Minns vandring på 4 200 meters höjd i Kashmir för länge sedan. Där i det kyliga regnet lärde mig nomaderna som räddade mig in i värmen i vindskyddet att gnugga fingrarnas naglar mot varandra för att få upp värmen. Prövar det när jag sitter framför datorn. Behöver mina fingertoppar levande och glada hela dagen för att landa snällt på tangentbordet.
Efter en stund är de med mig igen.

Stolt över ett bröd

Hur barnsligt stolt får man vara för ett brödbak?
Jättestolt, säger jag.
Bilden visar mitt första Levain-bröd, där jag till punkt och pricka följt Martin Johanssons recept i nya boken Enklare bröd. Surdeg har jag ständigt i skåpet numer. Den är mitt husdjur, som jag lydigt matar en gång i veckan. Vi har fin kontakt numer, efter en kris i somras då jag glömde bort den helt och fick en riktigt sur möglig sörja som luktade hiskeligt.
Den nya pigga varianten, som får kärlek, blev grunden till detta bröd, som jag ägnade en stor omsorg under tillblivelsen i går kväll,ända fram till den sista halvtimmen, då jag satt framför ugnen i yoga ställning och öppnade luckan en gång var femte minut, för att lufta.
Inget TV-program i världen var bättre just då än att åsynen den vackra skapelsen innanför ugnsglaset. I morse njöt jag av den sega härligheten.
Blev så glad att jag tog en löparrunda trots att det var tretton minus och cyklade de sju kilometerarna till jobbet bara farten.
Tänk att glädjen över att lyckas med ett brödbak kan ge sådana effekter!

Smarta val - efter jul?

Dags för lite smarta val efter julfrossan?
Livsstilsprofesor Mai-Lis Hellenius har kommit ut med nya boken Smarta val som går att köpa på Apoteket.
I den finns det frukostrecept med tips på vad du kan äta istället för din vanliga frukost. Enkla tips är det som Byt flingor mot musli. Eller ost mot sardiner. Själv har jag bytt osten mot en egengjord bönpasta.
Eller smygjympa på jobbet - sätt telefonen på Upp-och-Hoppa-Jympa en gång i timmen. Ingen mår bra av att sitta stilla timma efter timma, vare sig framför datorn eller TV- Upp och rör på dig i TVn:s reklampauser också.
Och vad du kan göra istället för snabbmat eller andra snabbval: Vad sägs om
nötter istället för smågodis - bra fett och inget socker. Själv har jag ett förråd nöter i kontorsskåpet, att ta till när hjärnan går på lågvarv.
Kanske kan du allt det där. Och lever redan efter alla råden.
Då kanske boken är den perfekta nyårspresenten när du ska på kalas.

En pigg påminnelse om alternativ för ett sundare liv att ta fram dagen efter kanske är den bästa presenten av alla?