Säg nej till det vita giftet

Dragan äter inte vitt raffinerat socker.
Det innebär att han tackar nej till den hembakade kakan på vårt torsdagsfika.
- Känner mig så uppjagad av socker. Och beroende. Varje eftermiddag åt jag småkakor för att orka jobba. Det blev fler och fler varje dag.
Nu, efter att ha sagt nej till sockret i närmare två månader, kan han koncentrera sig bättre.

Dragan är inte ensam om att vara kritisk mot socker.
Läser att professor Robert Lustig argumenterat mot socker i vetenskapliga tidskriften Nature. Han säger att vår sockerkonsumtion har tredubblats de senaste femtio åren.
Nu är det dags att myndigheterna sätter upp sockerbegränsningar - särskilt för fruktosen - eftersom vi håller på att bli sockerförgiftade, argumenterar Lustig.
Sockret är en av anledningarna till sjukdomar som hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, och metabolt syndrom.
Men inte behöver vi ha statlig sockerreglering i Sverige?
Vi kan sätta upp stoppa oss själva, eller?

Längtar efter yoga, sa Meryl Steep

När Meryl Streep spelade in Margaret Thatcher fick hon gå i Margarets kroppsställning och ansiktsuttryck veckor i sträck. Det fick henne att längta efter sin yoga, sa hon i en intervju. Letade febrilt i intervjun efter mer om hur Meryl yogar, men hittade bara den kommentaren.
Jag sjölv, som yogat till och från sedan jag var 16 år (det är väldigt längesedan) känner nu ny yoga-lust.
Inser hur bra yogan är för att stärka bålen, vilket är viktigt för både cyklister och inte minst löpare.
Många av de bålstärkande övningar jag fått från fysioterapeuten på Skatås, liknar mina yogaövningar.
Skillnaden hur jag utför dem skiljer sig dock åt.
I styrketräningen är upprepningarna viktiga.
I yogan betonas koncentrationen och andningen.
I min kropp förenas idéerna. Till angenäm styrka, hoppas jag.

Respect yourself

Tänker på lyckan.
Efter en vecka i mörkret på Göteborgs Filmfestival, med många tänkvärda filmer väcks funderingarna om lyckan.
Hur ser lyckan ut? Hur får man fatt i den?
Behövs utlandsresor till tropiska länder för att finna den? Mer ledighet?
Mer inkomster? Bättre hälsa? Hetare kärlek?
Hälsa är viktig.
Liksom bra inkomster.
Men viktigast av allt är kärleken.

Den är början till allt.
Vet så väl att den inte finns därborta.
Eller att någon annan bär min kärlek.
Den börjar här. Inuti mig själv.
Jag har lyckan i min hand.
Den växer i det enkla:
Respekt för dig själv och dina behov.
Det svåraste av allt.
Men jag försöker och ger mig själv ett leende i spegeln på morgonen:
Du duger som du är!

Är förkyld

Tog ut mig i helgen. Så är det bara. Hade lite förkylningskänningar men sprang ändå 1,5 timmar med Lena "Doris", ledare i Solvikingarna på lördagen. På söndagen blev det långfärdsskridskor på en spegelblank Härlanda tjärn. Fantastiskt i solskenet med lite motvind åt ena hållet och medvind det andra. Precis som livet borde vara, ett jämt flöde där det goda växlar mot lite motstånd emellanåt.
Att jag fått en förkylning (faktiskt med feber på kvällarna) är något att vara tacksam för.
Mitt immunförsvar fungerar. Det är bra med övning av det ibland.
Också övning i tacksamhet. Så frisk jag är annars!
Jag snyter mig, dricker nyponte (och en liiiten kopp kaffe) för att pigga upp mig.

Morgonrodnad på himmel och kind

Med fjolårets sargade broddar gav jag mig ut på en löpartur i ottan. Allena såg jag ljuset komma i skogen. I kroppens fanns bara en kopp nyponte, men när väl kroppen blev varm gick det utmärkt att springa de 8:a kilometrarna i tyst, nymornad skog.
Stannade förundrad inför naturens skådespel och tog en bild av morgonhimlen.
Fylldes av lycka över att bo nära skogen och ha en kropp som oftast villigt tar mig ut på sådana här underbara turer. Tänk om jag inte hade kunnat gå eller springa!

Funderar hur jag ska fördela min träningstid. Tre pass i veckan är lagom. Hittills har jag ägnat dem åt löpning. Men om Vätternrundans 30 mil inte ska bli en veritabel plåga, behöver kroppen vänja sig vid sadeln.
Ska jag införa en fjärde träningsdag på cykel eller skippa ett löparpass (Som jag tycker är roligare och enklare?)
Funderar medan jag stretchar och magen kurrar efter frukost.

Fajtas mot sjukdom

När Marit läst min bok, sa hon att den var bra.
Men hon var upprörd över ett uttalande av Are Waerland.
"Vi har inte med sjukdomar att göra utan livsföringsfel".
-Det är att lägga skuld på patienten, menade hon.
Säg det till den familj vars 4-åring fått cancer.
Eller till den unga tjejen som diagnosticerats med SLE.
Jag blev stum.
Har aldrig sett de orden så.
Att de ska ge patienten skuld.
Jag läser dem som ett hopp.
Om något i min livsstil lett mig in på fel väg, då har jag ju en chans att hitta rätt väg.
Kollade med Klas, som läst många av Ares böcker. Han ville minnas att Are någonstans sagt att 90 procent av sjukdomarna är orsakade av livsföringsfel. Det handlar då om sådana sjukdomar som de flesta forskare idag är ense om beror på fel i livsföringen. Som hjärt- kärlsjukdom, diabetes, mag- och tarmsjukdomar, cancer... Men självklart inte alla mag- och tarmsjukdomar eller cancrar.
Du kan göra något åt saken är budskapet, som jag ser det.
Även om du är sjuk så har du en chans.

Min bok på hälsohyllan!

Marit skickade en länk som jag blev så glad över.
Min bok står på hälsohyllan tillsammans med Born to run, en av de böcker jag inspirerats i min löpning av. Platsen är Stadsbibliotekets nya lokal (under renoveringen). Lokalen heter 300kvm och ligger nära Centralstationen i Göteborg. Kul.