Hyllning till magens bakterier

Läser vidare i Are Waerlands bok Den stora kraftcentralen, (alltså magen).
Hans slogan för sin livshållning är:
För friska, som ej vill bli sjuka.
Hittar hans hyllning till magens "jäsningsbaciller".
Bacillerna är särskilt intressanta då jag just skrivit om de probiotiska bakterier vi behöver i magen för att stötta vårt immunförsvar. Artikeln handlar om den senaste forskningen inom funktional foods. Studierna har ännu inte lyckats klarlägga exakt hur dedär jäsningsbakterierna i mjölksyrade grönsaker och surdeg fungerar, men de visar att de fungerar och att de stöttar vårt immunförsvar.

Såhär skrev Are 1937:
"De (jäsningsbacillerna) är människans bästa vänner och största medhjälpare i hennes strävan att ur växternas rika mineralgruva hämta organiskt järn och stål för att därmed smycka hennes andes tempel."
Visserligen högtravande, men ändå säger han det forskningen på Chalmers just konstaterat:
Mjölksyrejästa grönsaker underlättar upptaget av järn ur maten.
På vilka grunder hävdade Waerland detta på 30-talet?

Glad att kroppen fungerar

Är förkyld.
Ingen fara, men är i stadiet där ögonen plötsligt tåras och halsen kittlas.
Är så glad att resten av kroppen fungerar.
Hjärtat. Magen. Armarna. Huvudet och benen till exempel.
Att knäna håller för promenader, löpning och cykling, trots över femtio år i farten.
Vaknade i Mälarhöjden, Stockholm. Promenerade med Irene från Slussen till T-Centralen. Efter tågresa till Göteborg promenerade jag från centralen hem till Björkekärr, närmare 6 kilometer. Båda promenaderna med ryggsäck med dator på ryggen.
Tung efter några kilometer.
Vägde den på vågen hemma. 7 kilo.
Lika mycket mer vägde jag för drygt ett år sedan när jag började löpträna igen.
Ikväll får benen ligga högt på kuddar, medan jag sörplar honungsvatten och fantiserar
om att jag är frisk.
Kanske blir det lite musik i örat som extra tröst och lindring.

Kloka förmödrar mjölksyrade

Mjölksyrade grönsaker ska definitivt ha en självklar plats på mitt matbord i fortsättningen. Har redan bunkrat upp och ska testa mjölksyrade morötter, syrad vitkål, syrade rödbetor.
Sedan väntar mors mjölksyrade egenodlade gurka och så är det dags för höstens stora äventyr: jag ska också mjölksyra.
Våra förmödrar gjorde det redan på stenåldern. Mjölksyrade alltså. I lerkärl, visar fynd från då. Och de fortsatte ända in på femtiotalet. Sedan kom industrin med modern mat och gamla traditioner försvann.
Så synd. Ny forskning på Chalmers visar att syrningen inte bara gör grönsakerna hållbara. De förädlar dem också. De blir mer näringsrika (vitaminer, mineraler), proppfulla av antioxidanter och probiotika som stärker mage och tarm.
Gör som mormor: Mjölksyra. Och sätt de färdiga, syrade, finsmakande dunderladdade antioxidantrika grönsakerna på matbordet. Varje dag.
Kanske slipper du på köpet höstens förkylningar? (Vågar inte skriva influensor även om jag såklart hoppas att mjölksyran, som stärker immunförsvaret, också kan ge Nya influensan lite motstånd.)

Enkelhet tilltalar

Enkelheten tilltalar mig.
Att leva enkelt. Äta enkelt.
Och därmed göra mitt västerländska högkonsumistiska avtryck på jorden något mindre.
På jordens resurser. På miljön.
Att välja vegetarisk handlar om hälsan. Visst.
Men också om att att äta ekologiskt, närproducerat och efter årstiden för att minska påfrestningarna på miljön.
De fattiga i andra länder får det inte bättre, om jag äter så. Fördelningspolitiken påverkas inte av mitt beslut att äta vegetariskt.
Men jag gör något. I all enkelhet.

Förstår inte Marit Paulsens argument att om vi väljer bort ekologisk odling och satsar på konventionell odling (konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel) skulle de fattiga i världen få det bättre?
Idag är majoriteten av odlingarna i världen konventionella.
De ger ett överflöd av mat.
Ändå svälter människor.
Det är resultat av komplicerad matematik.
Jag föredrar enkel matte.

Konsekvens - och sanning?

Brottas med mig själv.
Idag på kickoff, när jag berättade om mitt projekt att leva som Are Waerland ett år undrade flera av kamraterna: Varför?
Och ska du inte dricka alkohol då? Eller alls äta fisk och fågel?
Har inget svar idag. Än.
Har funderat på hur konsekvent jag måste vara för att min undersökning ska bli "sann".
Hur skulle jag själv tyckt om ett projekt där jag senare fick reda på att den som sagt sig leva enligt en viss lära, inte alls var konsekvent?
Strängt avvisande, skulle jag varit. Kritisk.
Pratade med Conchi som tyckte att om jag bara förde protokollet, som jag sagt så var det okey om jag kollade: Påverkade en middag med fisk mitt mående. Eller ett glas vin?
Sedan kunde jag ta en månad helt enligt Are och se hur det var.
Får sova på saken.
Hur viktigt är projektet för mig?
Tror jag på det själv, när jag ens överväger att inte vara konsekvent med fisk/fågel och alkohol?
Hör Annicas röst: Var inte så sträng nu!
Vacklar.

Ny höst -träning? Yoga och löpning räcker.

Höst och nyval av träning diskuteras i fikarummet.
Fortsätta med Taikwondo, eller välja något annat? Core ska jag pröva säger
en annan. Eller NIA. Friskis vanliga program är perfekt i höst igen, säger
en tredje. Vanlig styrketräning räcker, säger Johan.
Själv är jag tyst. Visst kul pröva något nytt. Men inte i år. Nu gäller
enkelhet. Håller mig till det jag ägnat mig åt: löpning och yoga.
Yogan är så finurlig.
Gör Iyengar-yoga som Leela lärt mig. Under den ettåriga fördjupningskursen jag gick fick vi ett program för sex dagar i veckan.
Gör jag det varje dag tränas hela kroppen.
Ena dagenfokus på bålen, nästa bålen och benen, tredje lugnare och
framåtböjningar, fjärde axlar, armar. Femte balans och varje dag såklart
avspänning i Savasana. Lägger till andningsövningar, som ger ro och djupa
andetag.
Det räcker.
2000-årig kunskap är rätt.

Protokoll för årslång jakt på hälsa

Dags att skriva protokoll.
Har skapat ett för att se om det finns något samband mellan vad jag gör och hur jag mår.
Alltså om min ambition att äta och leva enligt Are Waerland ett år får effekt på min allmänna livskänsla. Är inspirerad av den vegetariska maten jag åt på båtresa i backwaters i Kerala, Indien (bilden).
Har delat upp protokollet i vad jag gör. Där är skalan 1-3. Och hur jag mår. Där är skalan 1-5.
Göra är vad jag äter, frukost-lunch-middag. Äter jag bra blir det en 3:a, enligt egna fastställda kriterier. Bra är kruska-frukost, eller grovt rågbröd på surdeg med ekojordnötssmör och gurka. Plus örtte, gärna eget citronmelisste med färska blad från trädgården. Äter jag ljus fralla med kaffe blir det en 1:a.
Bra lunchmat är råkost, råris, bönor och mycket grönt friskt, gärna massor av antioxidantrika kryddor. Middag en hemgjord grönsaks eller linssoppa och rågbröd, gärna Broder Maximilians bakat på surdeg. Allt blir 3:or
Andra göra-frågor är löpning och yoga.
Å andra sidan finns upplevelser. Hur mäter jag mina egna upplevelser av hälsa? Svårt.
Kallar dem humör, magen, hälsa, sömn och andlighet, relationer. Där är skalorna 1-5.
Tänker att jag efter en månad kan se ett mönster. Påverkar min mat och mina aktiviteter, som löpning och yoga hur jag faktiskt mår? Det hävdade min inspirationskälla svenska vegetarismens skapare Are Waerland. Visserligen ville han att man skulle ägna sig åt strikt kost och livshållning i tre år för att få fulländad effekt, men jag som är en effektiv storstadsmänniska väljer en snabbvariant på en tredjedel av tiden. 1 år.
Nu kör vi.