Smärtande tå och naturliga fibrer

Ringtån är fortfarande svullen och röd. Trots att flisen är ute.Baddade den med alsolsprit igår på grannens uppmaning och stoppade in den i plåsterpaket, innan jag kröp ner i sovsäcken ute.
Somnade till vindens sus i trädkronorna ovanför mig. Vaknade av fågelkvitter och vindens smekning mot kinden och fann att solen kommit. En dag till!
Trots tåondan började jag dagen med löpning, en 3,5 kilometersrunda som återhämtningspass. Varvet närmar sig och jag oroar mig över min tåhälsa. Ska en yttepytteliten tå av tio hindra mig från årets Göteborgs-varv?

--------


De konstgjorda fibrernas tid är räknade. Åtminstone om man tar vetenskapen på allvar, läser jag i SvDs utmärkta serie om fibrer. Bäst är en fiberrik kost med naturliga fibrer, som vetekli.

Ur SvD: "Vetekli är den enda fiber som hittills godkänts av EU:s experter för att motverka förstoppning. De olösliga fibrerna i vetekli binder vatten i grovtarmen och ger på så vis avföringen den volym som behövs för att den ska föras framåt.
Men flera stora studier har levererat nedslående resultat i frågan om detta även förebygger cancer. Ändå har myndigheterna svårt att frigöra sig från rekommendationen. Ett skäl är att den stora europeiska EPIC-studien såg ett samband mellan fibrer och ändtarmscancer, men då handlade det inte om isolerade och industriellt tillsatta fibrer utan om en ”fiberrik kost”. Andra stora studier pekar ut nyttan av fullkorn. Kanske är det den naturliga mixen av olika fibrer, vitaminer, mineraler och andra ämnen i fullkornet som skyddar. Bevisen för fibrerna serverade ensamma för sig skulle ge skydd mot cancer anses vara svagare än för hjärtsjukdomar."
Komplicerat värre. Men jag litar på Are Waerland i detta fall. Han hävdade redan på 1930-talet att vi behöver äta naturliga fibrer från vetekli. Det ansågs av dåtidens vetenskapsmän som onödig föda.

Ont i tån - varvet i fara?

När brorsan och jag sprang tillsammans smärtade min "ringtå" på vänstra foten. Han stöttade mig i ett snabbare tempo än jag någonsin sprungit, genom att peppa mig i alla uppförsbackarna: Kom igen. Du klarar det.
Men tån gjorde förskräckligt ont. När han tyckte vi skulle ta de sista kilometrarna för att klara 21 kilometer backade jag. Var nöjd med 15 kilometer på 1,25.
Tån var inte lika nöjd, rödsvullen och smärtande. Vad är det som hänt? Är det de nya skorna som har för smal läst? Är tån bruten? Är tån så paj att jag får inse att det inte blir något varv i år? Klämde och studerade noga tån. Hittade då en flis mitt på tåns översida. Plockade ut en fem millimeter stor flis och efteråt kom varet bubblande. Inte undra på att det gjort ont.
Mindes då barfotautryckningen, när grannen häromdagen skrek att deras treåriga Ester var försvunnen. Alla grannarna sprang från sina göromål för att leta efter flickan. Jag sprang rätt in i ett stickigt snår på väg till vår damm.
Hon var som tur inte i dammen. Istället hade hon gömt sig i deras källare.
I bara farten gömde sig en flis i min ringtå.
Nu har jag hopp om varvet igen.

Surdegsbak och fiberfrossa

Annica räddade mig.
Hon fixade fram en burk surdeg från sin egen moderdeg till mig under dagen.
Jippee. Hemma satte jag Broder Maximilians bröd.
Det syntes att hennes surdeg var en pigg variant. Och den luktade finfint, syrligt.
Idag har brödbaket spridit en ljuvlig råglukt genom hela hemmet.
Nu är påsken räddad.
Eftersom jag inte vill äta ägg eller sill som de andra under påsklunchen har jag gjort min egen ”sill” i år. Basen är naturell tofu i fyrkantiga små bitar, resten fint hackad ekologisk purjolök, olivolja, citron, saffran. Den andra varianten är laddad med grönpeppar och rödlök. Nu får de stå och gotta till sig i kylskåpet till avfärden i morgon.


--------
Angående varningarna om att äta för mycket fibrer, så blir jag rädd när jag hör råden för dem som lider av gaser på grund av för mycket fibrer:
Ät mer vitt bröd och kokta grönsaker, säger experterna. Vitt bröd? Har inget hänt sedan Ares varningar om det vitaminbefriade vita brödet, som hamnar som en degklump i magen?
Här finns flera problem.
Det ena är livsmedelstillverkarnas välmenta (?) vurm, som lockat dem att ge oss fibrer vilket lett till att fibrer ibland hamnar där vi minst anar det, som i yoghurt och drycker. Klart det kan bli för mycket om vi inte ens vet att vi får i oss fibrer.
Det andra är att man drar fibrer över en kam.
Och hur kan man veta att det är fibrerna som ger ballongmage och att den inte beror på något annat? Som kombinationen socker och (konstgjorda) fibrer.
Själv känner jag ingen rädsla eller fiberfrossa.
Kanske för att jag föredrar enkel matlagning, med råvaror vars ingredienser jag känner väl och som är fullt synliga.

Surdegs-kris

Nu har jag gjort det igen.
Försummat relation till min surdeg.
När den möglar i sin burk i skåpet ovanför kylskåpet är det ett tydligt tecken på att jag inte anser mig ha tid att baka.
Nu sörjer jag det.
Påsken närmar sig och Familjen ska samlas på ön. Klart jag ska ha Broder Maximilians fina surdegsbröd på bordet. Så hur ska jag göra?
Ringde fina surdegsbageriet Panetterian och frågade om de hade surdeg att sälja. Nix.
Har förstås redan kollat med kompisar, men i alla fall förutsätter det massa fix och cykling och jox som ingen av oss har tid för nu.
Skickar ut frågan på nätet. Snabb surdeg?
Och hamnar på Lotta Brinks blogg. Där använder hon avrunnen vassla och rågmjöl som bas för en snabb surdeg. Det ska jag pröva.
Snart ska jag bli en ordentlig människa som tar av surdegen när den är i fin form och torkar eller lägger i frysen så att jag har en klick när jag behöver få fart.
Under tiden bäddar jag min säng för utesovande. Det går snabbt att bädda en utesäng, jämfört med att skapa en fin surdegsgrund.
Sov djupt och tryggt i den vårkalla, friska luften i trädgården i natt.
Det är Vår!

Are - en yogafantast

Läser det jag hittar på nätet om Are Waerland, till ett kapitel i den kommande boken Jakten på den fulländade hälsan.
Gläds åt denna bild som jag hittade på honom där han gör halasana i italienska Alessi där han bodde i flera år. Bilden är hämtad ur tidningen Hälsa.
Idag råder vurm för yoga, eftersom den är så hälsobringande för kropp och själ. Det visste Are redan för över sextio år sedan, då han införlivade den i sin vardagsmotion.
Läser att när han var som mest i ropet fanns kruska och waerlandtallrik på restaurangerna. Så lycklig jag vore om det var likadant idag.

Vårtecken: Groddägg och maskrosor

Grodägg i trädgårdens damm är ett säkert vårtecken. Ett annat är att maskrosbladen sticker upp. Självklart nyper jag några blad för att toppa middagens sallad med.
- Har ni skaffat kaniner, frågar granne när hon ser min skörd.
- Nej, vi är själva kaniner, svarar jag.
Nu tar jag nya tag när det gäller maten. Har tappat raw-fokus ett tag. Det är som de säger i ett inslag på Raw radio att den tillagade (kokta) maten är beroendeframkallande. Det är så mycket lättare att äta den och tillaga den, eftersom den är mer socialt accepterad. Även av kroppen.

Gör din egen Omega 3-6 laddning

Fick ett tips från Torbjörn om att vi alla kan göra vår egen Omega 3-6 blandning. När han var i hälsokosten senast hittade han en tillskottsolja, som var populär bland kroppsbyggare på 80,talet. UDOs Choice, med Omega 3,6 och 9 i balans, men den kostar närmare 400 kr flaskan.
Ett alternativ är att blanda en egen variant för 50 kronor. Läs hur du gör på hans hemsida.
Såhär skriver Torbjörn:
"Jag har kört med denna blandning ringlad över mina rostade grönsaker sen ca nyår och idag när jag kolla trycket, så var det 116 / 63, inte så dåligt för en medelålders man.
Inga blodtrycksreglerande mediciner. Omega 3 fettsyrorna har en direkt blodtrycksreglerande effekt, men sen sänker de också på lång sikt."