18 november 2010

En slurk sommar i november?


Tänk den som finge ett styck överbliven sommardag nu i november.
Det skulle jag och min kropp gilla. En sån där stilla, solig och varm dag när inget särskilt väntar dig, utan du kan gå barfota ut i gräset och lukta på blommorna.
Halsen ömmar, kroppen känns svag och själen känslig: är höstens första förkylning på ingång?
Lyssnade på en engelsk forskare som studerar fiskar. Hon berättade att när de är sjuka äter de inget. De blir stilla, letargiska tills de är friska igen.
Känner mig som en sådan fisk, en som vill ligga stilla, dold av sjögräset, inte äta, bara vila tills dendär sjukan som lurar stuckit förbi. Blubb blubb.
Ska ta mig en liten promenad i morgonljuset och se om jag hittar en liten slurk sommar.

17 november 2010

Ofta och kort

Hellre ofta och kort.
Än sällan och långt.
Jag pratar om löpning såklart.
Försöker muntra upp mig och tänka att kort är bra, också.
Har haft svårt att ta mig tid för löpning i november, då jag rest mycket.
En halvtimme går dock att få fatt i ibland.
Då plockar jag på mig löpardressen och springer en tre, eller fyra eller fem kilometer.
Hellre det än att banna mig för att jag inte kommer ut alls.

15 november 2010

Vet du vart du är på väg?

Vet du vart du är på väg?
Är det dit du vill?
Jag brukar fråga mig själv det åtminstone två gånger per år. En gång när det är dags för sommarledigt. Och så vid denna tid, eller ibland lite senare efter jul sådär.
Frågan väcker eftertanke och förhoppningsvis en ny plan.
Eftersom eftertanke kräver lite lugn och ro, brukar jag fundera över frågorna på ett trevligt fik där de serverar gott grönt te. En fin anteckningsbok och en blyertspenna är sällskap.
Så sitter jag där så länge som det behövs och rannsakar mig själv.
Hur ser mitt liv ut?
På vad lägger jag min kraft? Är det något jag saknar? Är det något jag behöver mer av?
Hur ska jag få in det?
Ibland har jag bett en vän om hjälp att lyssna på mina funderingar. Då kan det vara lättare att ta sina idéer och mål mer på allvar. Vi lyssnar på varandra. Efter ett halvår kollar vi: Vad hände. Gjorde du som du ville?
Nu är jag i ett mellanläge. Vet inte vart jag är på väg, eller om det är dit jag vill.
Ska boka in en träff med mig själv snart.