16 september 2011

Jag vann!

Hade tänkt mig en vanlig träningsrunda med Solvikingarna. Istället hamnade jag mitt i Klubbmästerskapet. Kom lite sent, men fick ändå en nummerlapp av en hjälpsam klubbarrangör. De snabba tuffingarna drog snabbt iväg längs milspåret, men jag lade mig i lugnt tempo i starten tillsammans med min tränare Lena "Doris" Larsson. Löpningen gick fint, snart var jag ensam i spåret, men försökte hålla ett tempo, högre än mitt vanliga träningstempo. Blev glad över att komma i mål på toppentiden (för mig) 57.04 minuter. Det innebar att jag vann klassen K55. Kul.

14 september 2011

Boken född

Omslaget till boken är klart. Formgivaren är Tina Selander. Baksidestexten lyder: En nittonårig journalistvolontär har just fått diagnosen reumatism. Hon lever som om sjukdomen inte fanns. Mötet med en äldre kvinnlig konstnär förändrar allt. Handen som kvinnan sträcker fram för att hälsa är krokig och förvärkt. som i blixtbelysning ser den unga kvinnan sin framtid. "Bli vegetarian, uppmanar konstnären. Själv orkar jag inte ändra min mat, men du har en chans.Läs böcker av Are Waerland. Låt maten vara din medicin. Då kan du slippa mitt öde." Konstnärens råd blir början till ett livslångt äventyr. Strävan efter hälsa för henne till perioder av fasta, vandringar i Himalayas berg, till terapisoffan och zonterapeuten. Berättelsen landar där den började - hos Are Waerland. Som hustru, trött trebarnsmor och egenföretagare läser hon hans böcker med nya ögon och inleder en tid av helt vegetarisk kost, löpträning, sova-ute-perioder, yoga och meditation. I jakten på den fulländade hälsan förbättras allt - hälsan, arbetslusten, livsglädjen och relationen till nära och kära. ------------ Utöver berättelsen innehåller boken 108 frågor om hälsa vi ställer oss själva. Är det nyttigt att dricka kaffe? Vilken är bästa metoden att gå ner i vikt? Varför är det så viktigt att kunna slappna av? (och 105 frågor till) Sveriges främsta experter svarar.

12 september 2011

Värkande ben botas med yoga

Vaknar 02.00 med värkande ben. Vad gör man med sådana problem mitt i natten? Tar en tablett? Inte jag inte. Förstod att det måste bero på att jag inte stretchade efter tvåmilalöpningen på asfalt till och från Amundön. Trodde cyklingen hem skulle räcka, men icke. Plockade upp min yogamatta ur min farfars mors gamla träkista, där jag förvarar min yogagrejer. Pallade upp med hopvikta filtar att placera baken på och lade mig i Viparata karani, alltså med baken in mot väggen och fötterna upp i taket. Kolla in videon för att se hur du ska göra. Med fötterna sträckta upp på väggen och baken på filtarna försökte jag slappna av, då denna ställning utlovas vara perfekt för sömnlösa, eftersom den slappnar av nervsystemet. Efter tio minuter med lugn andning kände jag att smärtan var borta och rullade ur ställningen och kröp in i sängen igen. Somnade som en stock, eftersom värken var helt försvunnen. --------- Kom till Bok och Bibliotek Jakten på den fulländade hälsan lördag 24 september kl. 15:00 - 15:20 Vill du bli frisk, lycklig och kreativ? Självklart, tänkte Pia Vingros och nappade på svenske hälsoprofeten Are Waerlands råd om hur livet ska levas. I sin bok Jakten på den fulländade hälsan berättar hon om sitt äventyrliga sökande in i hälsans hemligheter, kärlekens mysterier och meningen med livet. Medverkande: Pia Vingros Plats: Hälsa och livsstil, Scenen, F-hallen Arrangör: Beijbom Books Typ: Scenprogram Kod: Sc00575 Ingår i entrébiljetten.

11 september 2011

Tvåmila löpning till Amundön


Nu är löpträningen till Göteborgs Marathon i full gång för mig. Snabblöpning med Lena "Doris" Larsson med Solvikingarna i torsdags. Vi som vill springa sakta ställde upp oss för en runda med 6 minuter per kilometer, men den lilla gruppen på fem hängde på henne så bra att det blev 5.45 tempo istället. Plus backträning. Inspirerande.
Hela veckan har jag laddat mentalt för helgens långlöpning. Enligt schemat skulle det vara tre mil, men eftersom jag bestämde mig för att pröva själva Marathon-banan tyckte jag det räckte med två mils löpning efter en mila-cyklingen till startplatsen vid Slottskogsvallen.
Låste fast cykeln och sprang iväg. Motvinden var något påfrestande, men muntrade upp mig med att tillbakavägen skulle bli lättare.En tjej på rullskidor svischade förbi mig mot Amundön. Många cyklister, men de enda löpare jag såg var de som sprang emot mig. Kanske fler som tränade inför den 8 oktober? Sprang utan att dricka eller äta något på utvägen, eftersom det kändes okey. Sista kilometern innan vändningen var kroppen trög.
Åt en halv energybar och drack en av mina små bältesflaskor med vatte. Energybars kräver mycket vatten. Började frysa så jag startade motorn igen för tillbakafärden. Benen stumma till en början, men vägen, som gick nära vattnet vid Askimsviken och Hovås var vacker, vilket distraherade mig. I ett nerförslut började jag fantisera om att springa tre mil trots allt. Springa i mål och vända. Men ju närmare startplatsen jag kom, tyckte jag det räckte med tvåmilaturen. Stannade vid 15 kilometer och åt upp resten av baren tillsammans med det sista vattnet.
Slog definitivt ur idén att springa tre mil de sista kilometrarna innan Slottskogen. Såg lycklig min vita cykel på avstånd.
Lubbade vidare förbi i lugnt tempo för att inte göra ett drastiskt stopp.
Härligt att äga morötter och persika och dricka mer vatten innan milafärden hem igen. Är det verkligen möjligt att springa två mil till?
Tre mil sprang jag förra hösten på Lidingöloppet, men Fyra mil?