Barfota i Höglekardalen

Har ni skoskav? frågade det ridande gänget när vi möttes på tusen meters höjd i Bydalen, nära Höglekardalen utanför Östersund.
- Inte då, svarade vi glatt där vi gick och bar på våra skor.
- Vi gillar att gå barfota i fjällen. Stenar, grus och växter kittlar så gott under fötterna.
De skrattade tvivlande och red vidare.
Lika sensuell fotmassage som grus och stenar gav fukten i våtmarkerna, där enstaka hjorton lyste gula. Även, den kleggiga leran på vandringsstigarna gav helt gratis stimulans åt våra känsliga fotsulor. Klart fötterna ska få ledigt, när vi har det! Tuff stigning rakt upp mot toppen kändes mystiskt spännande i skogen då dimman var tät mellan granens hängande oklippta skägglav. Eftersom sikten var knapp höll vi oss nära liftgatan. Väl uppe på kalfjället skingrades dimman, eller om det var moln, av samma vindar jagades de sista myggen bort.

Nära Stenstugan åt vi kruska, viftade på tårna, andades den syremättade luften och lyssnade på enstaka småfåglars pip.
Sedan hörde vi den: TYSTNADEN.
Inget motorvägsbrus i fjärran,
Inga människoskrik eller ljud från radio och tv. Bara TYST.
Några svindlande sekunder kände jag total frid och lycka.
Såhär vill jag ha det oftare.
Mer barfotaliv i vildmarken.


När jag kom hem hittade jag en länk om en annan barfotavandrare. ">Läs och inspireras.

Vilka klara ögon du har!

I somras satt jag mitt i ett gäng som kommenterade min förändring, efter ett år med livsstil enligt Are Waerland. Det var rena egokicken. Generad och glad lyssnade jag på deras spontana kommentarer.
- Du har återfått din ungdoms figur, sa Gösta.
(Jo, nog har jag gått ner i vikt. Mina kärlekshandtag, som min tonårson retat mig för är borta. Det känns som om jag är mig själv igen, efter många, många år. Löpträningen och maten har tillsammans gjort sitt)
- Dina ögon är så klara och lysande, sa Karin.
(Kanske också för att jag var lycklig över deras intresse?)
- Hållningen, sa Eva. Din hållning har förändrats. Förr kunde du vara ihopsjunken, nu är du rak i ryggen.
(Ja, när magen är uppblåst och besvärlig är det lätt att kura ihop sig. Utan magproblem är livet betydligt lättare)
- Har tittat på ditt hår. Det ser så glansigt och friskt ut. Är det din naturliga färg? sa Karin.
(Ja, helt naturlig! Det är så härligt att kunna strunta i utväxter och boka ny tid för slingor. Nu är det som det är och tack vare maten och magens fina fart. Back to basic)
- Tänderna är vitare än förr, sa tandhygienisten.
(Ja, en bonus jag inte räknat med).
- Din hy är fantastisk. Det märks att du äter bra mat. Inget skräp!, sa en annan vän.
(Kanske spelar den dagliga torrborstningen, även i ansiktet, en roll? Dessutom använder jag numer mandelolja efter morgonens dusch. Härligt)
- Humöret, sa sonen. Du är gladare nu, och lyssnar bättre.
- Du pratar mycket mer om hur nöjd du är efter alla måltider, sa Cajsa och fortsatte: Jag tycker också att du är mer tillgänglig och koncentrerad, sa Cajsa. Det tror jag är för att du tagit bort drogerna i ditt liv: kaffe, socker och sådant.
(Att jag inte har sötsug efter måltiderna som förr är en verklig bonus. Att skippa kaffet var tufft, men oh så glad jag är att inte vara beroende längre, varken av den kicken eller sockerkicken)
Skönt att andra är uppmärksamma. Själv har jag börjat vänja mig nu.
Såhär har jag väl alltid mått?
Jag är pigg, glad och energisk och fortsatt intresserad i Jakten på den fulländade hälsan.
För den är inte given. Den är en färskvara.

----------------
Tar bloggupphåll till den 6 augusti. Då är jag tillbaka från Jämtlandsresan, där jag ska spana efter hälsotips. Vi ses då!

Ät mer, säger Torbjörn

Under en vecka i juni skrev jag upp allt jag åt och vägde all mat. Allt för att Torbjörn, som är beläst i livsmedelskunskap, skulle räkna ut om maten ger mig det jag behöver.
Nu har han räknat på allt jag ätit och kommit med sin slutsats. Såhär skriver han:

"Det kanske inte är så konstigt du känner dig trött, du hade för lite B12- intag. Den låg på 1,04 mcg per dag i snitt och önskat intag är 2,0 mcg.
Sen låg du väldigt lågt på energi."
Jag minns att dietisten Karin Haby, som analyserade min mat i höstas kom till samma slutsats. Trots all kruska, behöver jag mer energi.
Torbjörn fortsätter: "Du kanske hört talas om basalmetabolism, det är den energiförbrukning man har när man ligger ner och vilar, denna multipliceras sedan med ett P.A.L. värde, vilket står för Physical Activity Level eller på Svenska - Fysisk aktivitetsnivå. För en kvinna ligger denna faktor på 1,8 om hon har stillasittande arbete och promenerar 1 timme i rask takt dagligen, men eftersom du springer och därmed hinner längre sträcka på en timme ökar ditt energibehov, ett P.A.L. på 2,0 är en bra utgångspunkt för en aktiv konditionsidrottare och därmed skulle du behöva äta 2750 kcal per dygn, snittet på din kostregistrering är 1867 kcal. Detta innebär att du behöver öka portionsstorlekarna med 40%, men öka inte på frukt o grönt, för det äter du redan tillräckligt av. Välj 28% ost, 16% fetaost och 3,0% mjölk, yougurt, fil o A-fil, ingen idé att snåla på fettet för en konditionsidrottare, jag har räknat på dessa nivåer i din kostregistrering."
Nästan fördubbla mina portioner? Det känns som en omöjlighet. Kanske åt jag ovanligt lite den veckan jag gjorde mätningen? Var jag verkligen exakt i mina uppteckningar? Kan jag verkligen ha ätit så få kalorier och ändå inte gått ner i vikt? Jag ligger på samma vikt som jag fick i höstas, efter några månaders Are-kost. Tog jag med alla smörgåsar, äpplen, näve med jordnötter, som jag äter om jag blir hungrig mellan måltiderna? Minns inte. Å andra sidan är jag inte lika hungrig som förr, utan känner mig ofta mätt och nöjd. Konstigt.
Torbjörn skriver:
"Nästa svaga punkt är proteinintaget, du låg på 68,6g per dygn i snitt och med tanke på ditt idrottande skulle du nog behöva öka det till ca 80g, lösning ät kokta ogroddade baljväxter ca 75 - 100g torrvikt per dag.
D-vitamin ligger du lågt på, men med tanke på att du vistas mycket utomhus bör det inte vara nå’t problem, då huden syntetiserar D-vitamin, vid solljus exponering. Selen intaget låg på 20,6 mcg vilket är en bit under de rekommenderade 40mcg. Å andra sidan är det få svenskar som når rekommendationen, de ligger ungefär på samma nivå som du gör och enligt Åke Bruce på livsmedelsverket, finns det inget som tyder på selenbrist ändå.
I övrigt ser allt mycket bra ut."

Tar försäkerhetsskull en extra macka innan jag går och lägger mig ikväll. Måste smälta informationen, med en knäckesmörgås med ost och bönor. Till det roibuste.
vad ska jag tro om detta. Är jag illa ute?

Läs registreringen i sin helhet här
http://www.nyttgrepp.se/grotar/pias_kostreg.html