Arame - jodkälla för vegetarianer

Börjar lördagen med brödbak av broder Maximilians surdegsbröd. Tre härligt tunga limpor är under jäsning. Surdegen är i finfin form (det är den inte alltid). Kanske tack vare kärleksfull och uppmärksam hantering, plus sju mörka russin i? Nu har jag snart gott järnrikt bröd.

Nästa insats är att lägga arame alger i blöt. Arame är en av havets vegetabilier och är fullproppade med mineraler och vitaminer. Den används flitigt i det japanska köket.
Har aldrig ätit det tidigare, men fick tipset av Torbjörn som är utbildad i nutrition. För vegetarianer kan få näringsbrister, som alla andra. Jodbrist är en risk, eftersom vi undviker salt och inte äter djur från havet. Enligt Torbjörn är det därför bra att äta arame en gång i veckan, för att försäkra sig om att kroppen får detta essentiella spårelement, som jod är.
Tänkte blanda arame med min piggdrink på nässlor, kirskål och sojamjölk som jag gjorde en variant av häromdagen.
Sedan tänker jag lata mig. Om det inte blir sol förstås. Då blir det lååång cykeltur. Behöver tystnad och ensamhet för att fundera över vad året i jakten på den fulländade hälsan lärt mig. Om några dagar är det dags för facit.
Sedan får jag se om jakten fortsätter, men i annan skepnad.

Hur ska jag få i mig allt?

Sedan Torbjörn bett mig skriva upp allt jag äter och uppmanat mig att se till att få en bra balans mellan kolhydrater, protein och grönt är jag mer noggrann. Men uj vilka mängder det blir.
Jag tuggar och tuggar, långt efter att övriga familjen slutat. Men så äter jag också bara råkost. Den är volymiös.
Vad är lagom mängd?

Yoga för dagligt lugn

Blev inspirerad att yoga efter att ha jag läst en bok om löpning igår.
Boken var Malin Ewerlöfs bok Malins bok om löpning. Den var anspråkslös med befriande avspänd hållning till pulsklockor, exakta tider och prestationer kopplat till det. Visst hade hon strikt träningsschema, med tuffa intervaller minst två gånger per vecka. Men hon talade om att springa och styras av sin känsla, snarare än pulsklockan. Pulsklockan hade hon för mellantider, men inte mer. kanske är det annorlunda idag. Boken är skriven år 2000.
Men hon skrev också om hur viktigt det var med stretching och med styrketräning, för att bli en bra löpare.
Stretchingövningarna hon visade på bild var förvillande lika yogaövningar. Jag kände hur jag längtade efter yogans rogivande och bålstärkande övningar.
Därför gjorde jag som Are råder: Började med nyponte.
Och sedan ett pass "morgongymnastik", i form av en timme Ieyengaryoga.
Stärkt till kropp och sinne rullade jag mot arbetet.
Det räcker inte med en sorts rörelse, som löpning. Yoga behövs också. Åtminstone för mig.

Hur mycket ska jag äta när jag springer?

Vad sägs om en morgonrunda 6.10?
Sms:et kom sent igår kväll och jag tvekade.
Har känt mig trött. Inte så mycket i kroppen, men i knoppen.
Tar löpningen musten ur mig? Förra veckan blev det fyra rundor. Kanske är det mer än jag förmår? Kanske är Lidingöloppet inget för mig? Min kroppskonstitution kanske inte passar så hård träning, grubblar jag.
Igår åt jag enligt Torbjörns koncept, som är mer likt mina ätvanor förr: med betoning på bra proteinkombination. Råris och bönor.
Inte bara potatis och ost-kombinationen.
Efter maten kände jag mig både energisk och pigg. Visserligen har jag också vilat två dagar efter 16 kilometers löpningen i söndags, men det känns som om maten gjorde susen.
Så jag svarade: Ja! på sms:et.
6.10 sprang jag och Maria ut längs Härlanda Tjärn där älvorna dansade en lågmäld morgondans på den spegelblanka vattenytan. I skogsbrynet syntes ett rött tält. Några lyckliga som valt solsidan för tidig väckning.
Prattempo runt de 3 kilometrarna runt. Kroppen kändes pigg och alert.
Ska satsa på att äta mer. Och framförallt se till att få i mig proteiner.
När huvudet säger stopp, får man se opp, och tänka till.
Träning kräver mat, mer mat än om jag mest cyklar till och från jobbet. Och rätt mat.

Får du i dig tillräckligt med näring?

Hur mycket väger din frukost? Ingen aning.
Nu väger jag och skriver upp allt jag äter.
Minsta lilla äpple och näve nötter ska registreras.
Torbjörn i Kungsbacka som är utbildad i nutrition, har erbjudit sig att göra en analys av min mat, därav vägandet.
Klart det är kul att veta om maten ger mig det jag behöver. Särskilt med tanke på att jag ska öka min löpträning, inför Lidingöloppet (30 km) i september.
Som inspiration har han givit mig sitt recept på en näringsbalanserad müsli:
För ett kg blanda följande:
600 g dinkelflingor
150 g rostade sojabönor
80 g torkad aprikos i bitar
80 g katrinplommon
80 g russin
30 g solroskärnor
30 g kokosflingor
En tallrik fil (2dl) och 105 g müsli, ett krm linfröolja och en halv apelsin ger följande.
Detta är den müsli Torbjörn äter själv för att kunna bygga styrka utan kosttillskott.

Var hittar jag dessa ingredienser? Hittade några via Hedenborgs, som kör mina varor ända hem, varannan vecka. Andra fann jag på Ekostore. Provade direkt kokosflingorna, kallade kokoschips.
De smakade ljuvligt. Väcker genast lusten: Vill ha mer. Doften tände minnen från stränder under kokospalmer långt borta. Vi använde alla kokosolja för att bli brunare än bruna.
Men lärde mig då att inte äta så mycket kokos på grund av hälsorisken. Kokos, som är hårt fett hamnade i skamvrån tillsammans med andra hårda fetter, eftersom det skadade hjärt- och kärlsystemet ansåg man då. Idag är synen annorlunda. Snarare är det rena rama hälsofettet, berättar bland andra Paulun. Det innehåller bland annat laurinsyra, som har en antibakteriell effekt. Mycket tyder på att kokosfettet kan förhindra de inflammationer som orsakar hjärt- och kärlsjukdom.

Piggdrink för trötta

Vaknade med trötthetskänsla. Inspirerades av Sanna Ehdin i DN, som bjöd på piggelindrinkar.
Stack ut i lillskogen nära och letade. Hon hade spenat, som ju går att köpa för alla som inte bor skogsnära, men jag ville ha vildväxt, närväxt.
Hittade kirskål, som jag aldrig använt förr, men har lärt mig är nyttig som bara den. Nästa steg blev att vittja mina nässelställen. På vägen hem med min rostfria bunke knep jag lite syrlig, fin harsyra. När jag sköljt och hackat blev det lite drygt 1 dl gröna blad. Till detta skulle det vara lök. Klippte av de fina gröna stänglarna av vitlöksklyftor jag satte ner i jorden i april och lite gräslök 1-2 tsk.
Gjorde som Sanna föreslog, tillsatte också 2 msk proteinpulver. Tog sojamjöl, anar att det fungerar bra.
Enligt Sanna skulle det vara 2 msk vispgrädde, men det hade jag ingen hemma, så jag tog sojamjölk och 2 dl vatten. Sedan på med mixern.

Inte blev det vackert. Men förvånansvärt gott. Och pigg blev jag.
Så pigg att jag stack ut på en lång löparrunda på över 16 kilometer i bara farten.

Löpning och middagssurprise

Annelie är supersnabb, men också supersnäll. Hon tar mig på en ny-hittad runda i Alingsås gröna skogar och anpassar farten efter mig. Benen känns pigga trots löpningen med Frank dagen innan.
Njuter av middagen efteråt: Grönsallad, halomi, rött ris, getost inbakad i rostad aubergine.



Och efterrätten med passionsfrukt.

På det massor av ljuvligt grönt te från Brunkullan.