Enkelhet tilltalar

Enkelheten tilltalar mig.
Att leva enkelt. Äta enkelt.
Och därmed göra mitt västerländska högkonsumistiska avtryck på jorden något mindre.
På jordens resurser. På miljön.
Att välja vegetarisk handlar om hälsan. Visst.
Men också om att att äta ekologiskt, närproducerat och efter årstiden för att minska påfrestningarna på miljön.
De fattiga i andra länder får det inte bättre, om jag äter så. Fördelningspolitiken påverkas inte av mitt beslut att äta vegetariskt.
Men jag gör något. I all enkelhet.

Förstår inte Marit Paulsens argument att om vi väljer bort ekologisk odling och satsar på konventionell odling (konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel) skulle de fattiga i världen få det bättre?
Idag är majoriteten av odlingarna i världen konventionella.
De ger ett överflöd av mat.
Ändå svälter människor.
Det är resultat av komplicerad matematik.
Jag föredrar enkel matte.

Konsekvens - och sanning?

Brottas med mig själv.
Idag på kickoff, när jag berättade om mitt projekt att leva som Are Waerland ett år undrade flera av kamraterna: Varför?
Och ska du inte dricka alkohol då? Eller alls äta fisk och fågel?
Har inget svar idag. Än.
Har funderat på hur konsekvent jag måste vara för att min undersökning ska bli "sann".
Hur skulle jag själv tyckt om ett projekt där jag senare fick reda på att den som sagt sig leva enligt en viss lära, inte alls var konsekvent?
Strängt avvisande, skulle jag varit. Kritisk.
Pratade med Conchi som tyckte att om jag bara förde protokollet, som jag sagt så var det okey om jag kollade: Påverkade en middag med fisk mitt mående. Eller ett glas vin?
Sedan kunde jag ta en månad helt enligt Are och se hur det var.
Får sova på saken.
Hur viktigt är projektet för mig?
Tror jag på det själv, när jag ens överväger att inte vara konsekvent med fisk/fågel och alkohol?
Hör Annicas röst: Var inte så sträng nu!
Vacklar.

Ny höst -träning? Yoga och löpning räcker.

Höst och nyval av träning diskuteras i fikarummet.
Fortsätta med Taikwondo, eller välja något annat? Core ska jag pröva säger
en annan. Eller NIA. Friskis vanliga program är perfekt i höst igen, säger
en tredje. Vanlig styrketräning räcker, säger Johan.
Själv är jag tyst. Visst kul pröva något nytt. Men inte i år. Nu gäller
enkelhet. Håller mig till det jag ägnat mig åt: löpning och yoga.
Yogan är så finurlig.
Gör Iyengar-yoga som Leela lärt mig. Under den ettåriga fördjupningskursen jag gick fick vi ett program för sex dagar i veckan.
Gör jag det varje dag tränas hela kroppen.
Ena dagenfokus på bålen, nästa bålen och benen, tredje lugnare och
framåtböjningar, fjärde axlar, armar. Femte balans och varje dag såklart
avspänning i Savasana. Lägger till andningsövningar, som ger ro och djupa
andetag.
Det räcker.
2000-årig kunskap är rätt.

Protokoll för årslång jakt på hälsa

Dags att skriva protokoll.
Har skapat ett för att se om det finns något samband mellan vad jag gör och hur jag mår.
Alltså om min ambition att äta och leva enligt Are Waerland ett år får effekt på min allmänna livskänsla. Är inspirerad av den vegetariska maten jag åt på båtresa i backwaters i Kerala, Indien (bilden).
Har delat upp protokollet i vad jag gör. Där är skalan 1-3. Och hur jag mår. Där är skalan 1-5.
Göra är vad jag äter, frukost-lunch-middag. Äter jag bra blir det en 3:a, enligt egna fastställda kriterier. Bra är kruska-frukost, eller grovt rågbröd på surdeg med ekojordnötssmör och gurka. Plus örtte, gärna eget citronmelisste med färska blad från trädgården. Äter jag ljus fralla med kaffe blir det en 1:a.
Bra lunchmat är råkost, råris, bönor och mycket grönt friskt, gärna massor av antioxidantrika kryddor. Middag en hemgjord grönsaks eller linssoppa och rågbröd, gärna Broder Maximilians bakat på surdeg. Allt blir 3:or
Andra göra-frågor är löpning och yoga.
Å andra sidan finns upplevelser. Hur mäter jag mina egna upplevelser av hälsa? Svårt.
Kallar dem humör, magen, hälsa, sömn och andlighet, relationer. Där är skalorna 1-5.
Tänker att jag efter en månad kan se ett mönster. Påverkar min mat och mina aktiviteter, som löpning och yoga hur jag faktiskt mår? Det hävdade min inspirationskälla svenska vegetarismens skapare Are Waerland. Visserligen ville han att man skulle ägna sig åt strikt kost och livshållning i tre år för att få fulländad effekt, men jag som är en effektiv storstadsmänniska väljer en snabbvariant på en tredjedel av tiden. 1 år.
Nu kör vi.

Morgon med yoga i Kerala

Konstigt hur minnet fungerar.
Från resan till Kerala förra året dyker några minnen upp om och om igen. Oftast är det mornarna på det auyrvediska hälsohemmet. När jag tar morgonens första steg på trägolvet här hemma minns mina fotsulor det kalla stengolvet på det auyrvediska hälsohemmet i backwaters. I hela kroppen är minnet tydligt: hur vi väcks i mörkret av en knackning på dörren. Fem långa steg på det svala stengolvet och utanför står en sejdel med morgonens örtte. Tar yogadressen på. Går barfota ut. Enstaka fåglar börjar sin morgondrill, svagt gryningsljus på andra sidan floden, silas igenom palmernas blad. Daggfuktigt gräs mot fotsulorna. En och en kommer gästerna till morgonens yogapass.
Vi rullar ut våra mattor på gräset under tystnad. Samlar oss och så kommer vår ledare och vi följer hennes rörelse och sträcker hela kroppen mot den uppåtgående solen.
På vattnet glider en överlastad kanot förbi, stakad av en mager man.
Sådana mornar sparar jag på.
Mornar när solen hälsar människan välkommen. Bara fåglar hörs. Friden råder. Och livet fortgår.

Skogen bästa receptet för fylld storstadshjärna

När hjärnan är överfylld är skogen bra metod att få in luft bland alla
måsten. Söndagen, med växlande molnighet och mycket
vindar, var påfyllning av nödvändig dos av här och nu-känsla och andlighet.
Trädens kronor, skakade villigt i vindarnas
dans men nere vid deras rötter och fötter var det stilla, vilsamt, tyst.
Mogna, rödstinna lingon lyste i den mättade grönskan och här och var en
svamp: taggsvamp, kantareller och trattisar.
Medhavd lunch vid Västra långvattnets klippor och samtal om livet med
en vän.
Så enkelt livet är då.