07 december 2011

Vill du köpa duffel eller ha fri tid?

Tittade avundsamt efter en kvinna som gick i en varmbrun duffel framför mig när jag cyklade till jobbet idag. En sådan vill jag också ha tänkte jag. Eller ännu hellre en sandfärgad, en sådan jag hade på 1970-talet som ung. Minns hur varm och härlig den var, att den till och med stod emot regn. Att den var perfekt att ha från höst till vår i mitt arbete som dagstidningsjournalist. Den passade i alla sammanhang. Vad kostar en sådan idag? Hittar en riktig klassiker i fin italiensk ull på nätet, ofodrad med detaljer i skinn och horn. Precis den jag vill ha, 3 495 kronor plus frakt. Som hittad. Men så tvekar jag. Det är reda pengar, som jag måste jobba ihop. Om jag översätter pengarna i ledig tid, så är det en del timmar. Timmar jag kunde ägna åt att läsa och förkovra mig, eller skriva noveller eller romaner eller varför inte pröva på poesi? Eller rentav ta en skogspromenad? Struntar i duffeln. Den är ändå inget för en cyklist. Tror jag. Dessutom har jag garderoben full av kläder redan. Däremot är livet fullt av oskrivna berättelser som väntar på min tid.

06 december 2011

Läsarbrev från Örnsköldsvik

Nu har läsare av boken jakten på den fulländade hälsan börjat höra av sig. En av dem är Rose-Marie från Örnsköldsvik. Hon skriver: "Hej Pia! Har just läst din bok och vill tacka dig för att du inspirerar mig. Din självbiografi påminner mycket om min egen, och jag känner igen mig i så mycket. Min hälsoresa började för snart 30 år sedan då jag drabbades av psoriasis, endast 20 gammal. Sedan dess har jag varit övertygad om att själv kunna bota denna sjukdom och jag håller fortfarande på. Jag började precis som du läsa om Are Waerland i Tidningen Hälsa när jag var tjugo och har försökt undvika det vita giftet. I perioder har jag inte ätit kruska, men väl Alf Spångbergs hälsogröt. Jag har testat Fit for life, blodgruppskost och ayurveda. Har yogat till och från, men mest till. Har bott på ashrams i Indien och mediterat veckor i sträck. Slutade med alkohol för ca 15 år sedan och med cigaretter för 25 år sedan. Är vegetarian sedan 25 års ålder, även om jag i perioder lagt till kyckling och fisk. Är utbildad hälsopedagog och hälsoinspiratör och älskar att skriva. Har, precis som du 3 barn, men lever numera ensam och det trivs jag med. I januari åker jag till Indien för att bo på ett ayurvediskt sjukhus under 4 veckor. Där ska jag göra panchakarma, yoga och skriva. Jag var på samma ställe 1997, men stannade då bara i 2 veckor och var inte tillräckligt mogen och inställd på att fortsätta att leva enligt instruktionerna när jag kom hem igen. Nu är jag beredd att ge det en helt ny chans. Längtar redan till sommaren då jag ska prova på att sova utomhus på min veranda i stugan. Låter underbart! Tänker mig att jag också ska återuppta löpträningen som jag mådde så bra av när jag var runt 30. Jag har testat det mesta när det gäller att uppnå fysisk och psykisk hälsa. Vissa metoder har jag fortsatt med och andra jag förkastat. Men jag är lika övertygad som dig när det gäller att uppnå hälsa. Jag önskar att jag hade fler likasinnade i min närhet som stöttar mig, istället för att skratta och himla med ögonen när jag talar om tarmrening, torrborstning och gröna hälsodrinkar. Men skrattar bäst som skrattar sist.. Tack Pia, din bok blir ett starkt stöd för mig i MIN fortsatta jakt på den fulländade hälsan! Allt gott till dig, HÄLSningar Rose-Marie Byström"

05 december 2011

Enkla nöjen i skogen

Ligga på rygg i skogens mjuka mossa och spana uppåt trädtopparna kan göra en enkel själv som mig lycklig. Att bli frisk har varit min främsta prioritet. Nu känner jag mig frisk. Vad ska jag då sträva efter? Pratade med arbetskamraten Anders om mina funderingar häromdagen. Att öka sin arbetstakt vid femtio fyllda är inget att sträva efter menade han. En bättre deal vore att lära sig leva enklare, klara sig på mindre pengar. För att ta vara på livet mer, tyckte Anders. Det livet vi har. Han lärde sig läxan av sin bror. Brodern fick ett ansvarsfullt arbete som engagerade honom och gjorde att han jobbade hårdare och hårdare för varje år som gick. Det blev för mycket. Han gick bort i förtid. Av hans exempel har Anders, som själv jobbade hårt och mycket förr i egna firman, lärt sig att ta det lugnare. Tänkte på vårt samtal när jag, istället för att löpträna, tog en lugn promenad i skogen i söndags. Njöt av den fuktiga friska luften, av kylan som nöp i kinderna. Gick på djurstigar kors och tvärs i skogen, dit lusten förde mig. Kände på den mjuka gröna mossan. Lade mig raklång i den och tittade upp mot trädtopparna. Andades djupt. Och kände mig alldeles rofylld inombords. Låg där en stund och kände livet brusa i min kropp. Lycklig? Ja något ditåt. Kanske ska lyckan bli mitt nästa projekt? Jakten på den fulländade lyckan?