02 december 2010

Kylan svår - ökar syrligheten

Den plötsliga kylan är svår.
Svår eftersom det blir tuffare att cykla och springa. Och svår eftersom hela kroppen värjer sig mot det tunga jobbet att hålla oss varma.
I den ayurvediska medicinen tar man årstidsväxlingar på största allvar. De anser att tidpunkterna då vi går från höst till vinter kräver mycket av kroppen och hela hormonsystemet, därför ska vi räkna med att vi blir lite tröttare då. Det gäller naturligtvis växlingen från vinter till vår också.
Kylan gör oss också surare, alltså ger kroppen ett syraöverskott, enligt en av hälsokoströrelsens inspiratörer, dr Ragnar Berg. Enligt dr Berg, som forskade på kostens betydelse för hälsan, bör man äta 80 procent basisk föda och 20 procent syrabildande varje dag för att hålla sig frisk. Syrligt är kött, fisk, ägg och cerialier. Basiskt är grönsaker som gröna blad, rotsaker, frukter och bär.
Med syraöverskott i kroppen får vi inte bara infektioner och andra sjukdomar lättare, vi blir trötta också.
Kyla ökar syrligheten, liksom stress.
Känner du dig översyrlig?
Men det finns inga vetenskapliga belägg av modernt snitt som bekräftar hans teorier. Hans arbete brann upp när sjukhuset där han arbetade skadades i andra världskriget. Sedan dess har ingen, mig veterligen, kunnat eller försökt att bekräfta hans teorier. Däremot har andra använt hans råd, med goda resultat. Waerlandskosten är till stora delar skapad efter dr Bergs idéer.
Så vad återstår, utan vetenskapligt stöd? Att testa på dig själv, förstås. Det skadar ingen annan.
Själv har jag försökt ta det lugnt några dagar, eftersom mesotrofin drabbat mig. jag lägger en potatis och en morot i blöt i kallt vatten på kvällen. På morgonen kan jag dricka vätskan (och slänga morot och potatis) och få en fin basisk start på dagen.
Jag har köpt Spirulina för första gången på många år och tar en tesked i lite rött, kallnat te en gång om dagen. Med Spirulinans grönskande innehåll får jag de mineraler och vitaminer som är livsviktiga för oss. det kan vara ett gott tillskott, särskilt vintertid.
Jag vill inte vara sur och meotrofisk.
Jag vill vara en glad basisk typ, som är frisk.

30 november 2010

Lider du av mesotropi?

Känner du dig lite vissen, småsjuk och allmänt ur lag?
Då kanske du lider av mesotropi, halvhälsa.
Jag läser i gamla tidskrift för Hälsa från 1980-talet och hittar begreppet i en artikel av Henning Karström.
Han menar att eftersom dagens jäktade människa börjat använda alltmer färdiglagad "industrikost" lider de av brist på vitalämnen. Vitalämnena finns i de obehandlade naturprodukterna, som råkosten har. Brist på vitaminer och mineraler leder till halvhälsa, mesotrofi.
" Hon har inte feber, inga direkta sjukdomssymtom, men hon känner sig inte frisk. Hon är trött och olustig, har dålig motståndskraft mot olika sjukdomar, hennes arbetsförmåga och livskraft är nedsatta."
Vem känner sig inte sådan i novembermörket? Halvsjuk eller halvfrisk.

Lösningen för mesotropen, är inte uppiggande mediciner för att hon ska orka, utan just så enkel och så lite tillagad mat som möjligt.
Komponerar raskt kvällens middag i fantasin: Ungsbakade potatisar (ekologiska), grönsallad av den nya färska grönkålen, som finns i affären och bönor. På det en dressing med senap. Det blir finfint.

29 november 2010

Rörelse bästa boten mot dysterhet

Beundrar alla människor som går upp varje morgon och tar sig till sina uppdrag i tid. Trots trötthet och mörker.
Själv får jag tala allvarligt till mig själv då jag inte alls har lust att kliva ur sängen egentligen.
Trots piggdrinkar och Blutsaft är jag dyster och trött.
Rådgjorde med min inre hälsorådgivare: Vad behöver hon? Vila eller rörelse?
Svaret har varit vila flera dagar.
Men idag fick jag för mig att pröva rörelse. Utan daglig cykling 1,5 mil (eftersom jag inte vågar i halkan) blir mitt liv mest stillasittande. Jag sitter vid frukostbordet, sitter på bussen, sitter på jobbet, sitter vid lunchen, sitter på bussen hem för att sitta hemma i soffan. Puh så trist. Det blir rena rama sittsåren till slut.
Därför ordinerade jag mig en promenad till jobbet idag. 5,7 kilometer i raskt tempo. De första kilometrarna gick trögt och själens ton var i gråskala.
Men när jag var uppvärmd drygt halvvägs började lust-pulsen brumma i takt med bilarna i kön nedanför mig där jag gick på bron över motorvägen. Kände hur svärtan i huvudet skingrades när morgonljuset steg över staden.
Mötte en man, jag kände igen. Ah det är han som brukar spela dragspel i gångtunneln från Nordstan till central stationen. Han brukar ha en glimt i ögat och ett extra knorr av toner att slänga i väg i luften när vi mörkklädda dystergökar från bussen hastar förbi.
Om han med det tuffa jobbet kan verka glad i november, ska väl jag.
När jag låste upp dörren på jobbet, fanns ett uns av glädje i kroppen igen. När jag tog av mig min mörka jackan flammade färgen från koftan för mina ögon.
Kanske betydde den orange färgen på koftan roll för att lite ork och lust börjat spira i kroppen igen?
I kombinationen med rörelsen förstås.