Tittade avundsamt efter en kvinna som gick i en varmbrun duffel framför mig när jag cyklade till jobbet idag. En sådan vill jag också ha tänkte jag. Eller ännu hellre en sandfärgad, en sådan jag hade på 1970-talet som ung. Minns hur varm och härlig den var, att den till och med stod emot regn. Att den var perfekt att ha från höst till vår i mitt arbete som dagstidningsjournalist. Den passade i alla sammanhang.
Vad kostar en sådan idag?
Hittar en riktig klassiker i fin italiensk ull på nätet, ofodrad med detaljer i skinn och horn. Precis den jag vill ha, 3 495 kronor plus frakt. Som hittad.
Men så tvekar jag.
Det är reda pengar, som jag måste jobba ihop.
Om jag översätter pengarna i ledig tid, så är det en del timmar. Timmar jag kunde ägna åt att läsa och förkovra mig, eller skriva noveller eller romaner eller varför inte pröva på poesi? Eller rentav ta en skogspromenad?
Struntar i duffeln.
Den är ändå inget för en cyklist. Tror jag. Dessutom har jag garderoben full av kläder redan. Däremot är livet fullt av oskrivna berättelser som väntar på min tid.
2 kommentarer:
Det är klart du ska ha en duffel! Om du verkligen vill ha det. Det är du definitivt värd! Se det som en investering - på samma sätt som du investerar tid och kraft i ditt liv. Jag röster för en duffel!
Carina. En sån frestare du är. Ja, vi får väl se. Nu lutar behovet åt en ny dator, så duffeln får fortsätta att locka.
Skicka en kommentar