Rask morgonpromenad inledde min dag. Tjärnet var ljuvligt spegelblankt denna morgon, den sista på oktober 2009.
-Visst är det fantastiskt vackert, sa en okänd man på stranden. Jag nickade instämmande och log, som han mot vattnet.
I mitt ettårsexperiment att leva efter vegetariske gurun Waerland (död 1955, mitt födelseår) har jag nu tagit ett steg till. Jag har letat upp hans levnadsråd ur skrifter magasinerade djupt nere i Biomedicinska biblioteket.
Då ska morgonen inledas med en rask promenad.
Men först i hemmet: Morgontoalett, med huvudmassage (precis som i auyrveda) och sedan, speciellt för Are, en kall avrivning. Varma duschar gör oss veka, hävdar han. Jag som älskar min varma morgondusch, tvekade inför detta steg i min väg mot den fulländade hälsan i Waerlands spår.
Tappade inte upp ett halvt badkar med kallvatten, utan tog mina modiga steg in i duschen.Vred till det kallast möjliga. Annars brukar jag få vänta en stund, innan jag fått upp värmen, nu var kylan där direkt. IN steg jag. Urgha. Från sängens ljuvliga värme till detta! Kylig kyss över hela kroppen. Nog vaknade jag. Nästa steg: Torrborstning. Efter duschens kyla, strömmade värmen ut i hela kroppen av torrborstningen. Kände mig levande, vaken, stark och - modig. Vad utsätter man sig inte för i vetenskapens tjänst? Sanningen ska fram: Är detta vägen till den fulländade hälsan - för mig? Om det är sant: hur kommer jag då att må? Knäppt kanske, men spännande är det.
En stor mugg med nyponte och blötlagda linfrön var nästa steg, innan den raska morgonpromenaden i oktobersolen.
3 kommentarer:
Han verkar vara en riktig självplågare den där Are...
Går inte livet ut på att njuta lite också?
absolut. Har du provat kall avrivning?
Härligt uppfriskande. Hoppsan. kanske är jag som han... en självplågare?
Jag bara undrar om man måste göra ALLT som Are gör? Har han inte fel på en enda punkt?
Skicka en kommentar