Kall morgontvagning kräver kontrast i smaksinnets njutning.
Var på releaseparty för Sivans ost som vännen Annica Carlsson Bergdahl skrivit. Fick njuta av svenska hårdostar som lagrats 18 månader, 36 månader och ännu längre. Att lagra ostar är en ädel konst som Sivan fulländat. Landets finkrogar står i kö för att köpa dem, så snart Sivan bedömt: nu är de klara!
I vimlet bland alla gäster fanns Karin, som liksom jag är förtjust i ost och waerlandkost. Hon hade t o m en bild i sin ägo på den koja som Are byggt åt sig själv, för att kunna sova utomhus året om.
Cyklade hem i novembermörkret, längs hamnen och njöt av den friska luften, rörelsen när benen gick av sig själva kilometer efter kilometer i regnet. Ostens sälta och det goda rågbrödet gav gott bränsle till orken.
Några timmar om dagen utomhus är okey. Men sova ute året om i göteborgsrusk?
Där är jag inte än. Njuter av värmen i vardagsrummet och lägger benen högt, för att läsa om Sivans ostar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar