01 augusti 2010

Ät mer, säger Torbjörn

Under en vecka i juni skrev jag upp allt jag åt och vägde all mat. Allt för att Torbjörn, som är beläst i livsmedelskunskap, skulle räkna ut om maten ger mig det jag behöver.
Nu har han räknat på allt jag ätit och kommit med sin slutsats. Såhär skriver han:

"Det kanske inte är så konstigt du känner dig trött, du hade för lite B12- intag. Den låg på 1,04 mcg per dag i snitt och önskat intag är 2,0 mcg.
Sen låg du väldigt lågt på energi."
Jag minns att dietisten Karin Haby, som analyserade min mat i höstas kom till samma slutsats. Trots all kruska, behöver jag mer energi.
Torbjörn fortsätter: "Du kanske hört talas om basalmetabolism, det är den energiförbrukning man har när man ligger ner och vilar, denna multipliceras sedan med ett P.A.L. värde, vilket står för Physical Activity Level eller på Svenska - Fysisk aktivitetsnivå. För en kvinna ligger denna faktor på 1,8 om hon har stillasittande arbete och promenerar 1 timme i rask takt dagligen, men eftersom du springer och därmed hinner längre sträcka på en timme ökar ditt energibehov, ett P.A.L. på 2,0 är en bra utgångspunkt för en aktiv konditionsidrottare och därmed skulle du behöva äta 2750 kcal per dygn, snittet på din kostregistrering är 1867 kcal. Detta innebär att du behöver öka portionsstorlekarna med 40%, men öka inte på frukt o grönt, för det äter du redan tillräckligt av. Välj 28% ost, 16% fetaost och 3,0% mjölk, yougurt, fil o A-fil, ingen idé att snåla på fettet för en konditionsidrottare, jag har räknat på dessa nivåer i din kostregistrering."
Nästan fördubbla mina portioner? Det känns som en omöjlighet. Kanske åt jag ovanligt lite den veckan jag gjorde mätningen? Var jag verkligen exakt i mina uppteckningar? Kan jag verkligen ha ätit så få kalorier och ändå inte gått ner i vikt? Jag ligger på samma vikt som jag fick i höstas, efter några månaders Are-kost. Tog jag med alla smörgåsar, äpplen, näve med jordnötter, som jag äter om jag blir hungrig mellan måltiderna? Minns inte. Å andra sidan är jag inte lika hungrig som förr, utan känner mig ofta mätt och nöjd. Konstigt.
Torbjörn skriver:
"Nästa svaga punkt är proteinintaget, du låg på 68,6g per dygn i snitt och med tanke på ditt idrottande skulle du nog behöva öka det till ca 80g, lösning ät kokta ogroddade baljväxter ca 75 - 100g torrvikt per dag.
D-vitamin ligger du lågt på, men med tanke på att du vistas mycket utomhus bör det inte vara nå’t problem, då huden syntetiserar D-vitamin, vid solljus exponering. Selen intaget låg på 20,6 mcg vilket är en bit under de rekommenderade 40mcg. Å andra sidan är det få svenskar som når rekommendationen, de ligger ungefär på samma nivå som du gör och enligt Åke Bruce på livsmedelsverket, finns det inget som tyder på selenbrist ändå.
I övrigt ser allt mycket bra ut."

Tar försäkerhetsskull en extra macka innan jag går och lägger mig ikväll. Måste smälta informationen, med en knäckesmörgås med ost och bönor. Till det roibuste.
vad ska jag tro om detta. Är jag illa ute?

Läs registreringen i sin helhet här
http://www.nyttgrepp.se/grotar/pias_kostreg.html

5 kommentarer:

Anonym sa...

Misströsta inte
40 procent låter mer än vad det är i praktiken. För dig handlar det inte om att äta mer av det du redan äter utan att byta en del av lågkalorifödan (de vätskerika grönsakerna) mot mat med högt kalorinnehåll.

Tänk också på att 40 procent är en förändring med mindre än hälften snarare än en fördubbling (100 procent).

Gissar att tuggandet som slv så varmt förespråkar kan bli en bov för dig. Lättslukade kalorier är vad du ska smyga in lite här och var.

Se det positivt - du kan klämma i dig många chevrefyllda aubergineskivor förgrillade i ugn med olja. Moffla grillad haloumi med timjanssolrosfrön, pinjenötter, tahini och dina grymma enerigbars. Släng i lite makadmianötter.

Byt lite av de vätskerika frukterna som nektarin och melon mot banan.
Det finns tusen sätt.

Förringa inte heller vikten av att vila sig i pigg form (Silver-Emma till exempel). Skynda långsamt. Det är ju din intensiva träning som skapar ett ökat energibehov. Kroppens svar på löping sker över förvånansvärt lång tid.

Ett exempel på det är att förhållandet mellan fett och den vävnad som ökar vid träning fortfarande i din kropp. Du kan mycket väl ha förlorat fett men ökat i muskelmassa. Då är vågen otillräcklig.

Den fiberrika kruskan gör att du håller dig mätt länge till ett förhållandevis litet insulinuttag. Det har du ju såklart koll på.

Fysisk aktivitet är dessutom ett fenomenalt sätt att lära kroppen handskas med energi på balanserat sätt. Alla dessa faktorer påverkar din mättnadsnöjdhet och minskar längtan efter något mellan måltiderna. Alldeles naturligt.

D-vitamin har du stenkoll på och vet att solen är otillräcklig mellan mitten av oktober-april.

Kram Annelie

Pia Vingros sa...

Du är fantastisk Annelie. Härligt med din uppmuntran. Tack för dina tips om bra sätt att fylla på energiförrådet. Vill inte frossa i wienerbröd och bullar, som andra föreslagit. Vill fortsätta det goda uppbyggandet. Ska genast köpa lite makadaminötter till dagens tågfärd norrut. Kram Pia

PJ sa...

Mycket intressant att höra om din "undernäring" ur nutritionistens synvinkel. Nu är det dock så att det som "finns i grytorna" och går in i munnen inte alltid går ut i kroppen hos "vanliga människor". Med Waerlandkosten har du förmodligen ett mycket effektivare upptag av vitaminer och mineraler. Likaså förstörs inte näringsämnena genom upphettning när man äter råkost. Det är också så att den tarmflora din nuvarande kost skapar hjälper dig att ta ut mer energi ur livsmedlen än annars. De data som din nutritionist hänvisar till gäller "vanliga människor" inte waerlandister.

Anonym sa...

Har följt ditt äventyr länge nu. Alltid spännande att läsa om hur det går för dig. Själv är jag som åsanan mellan hötapparna - äldre släktingars Are-böcker lockar mig men jag fungerar bättre på lchf, då är magen glad. Men Are-livsstilen känns ju så rätt, teorierna, tankarna, det låter så sunt och friskt...

Det vore spännande om du, vetgirig som du är, nu efter ditt Areår la om till den andra hötappen och utforskade även den bland animaliska fetter och minimalt med kolhydrater. Hur skulle du må, vad skulle hända med dina värden?

Hur ska man veta vilket som är rätt? Vem ska man fråga? Jag MÅR så bra på lchf, men är det rätt?

Ha det härligt i Jämtland nu, bästa platsen i
världen! :-)

Anonym sa...

Inte illa för en enkel medicinjournalistkollega och suntförnuftdist att bli kallad nutritionist.... ;)

Kul med lite debatt särskilt då vårt jobb är att lyssna brett och inte blint - en målsättning som får oss - tack och lov - att förbli alldeles vanlig människor.