Tillät mig några praliner på realesepartyt i förra veckan. Sedan blev det kakor på ett annat kalas. Mer choklad från skafferiet därhemma och ännu mer en annan kväll när jag var trött. Igår när yngsta dottern, som ligger hemma sjuk ville ha chips delade vi på påsen.
Avstegen märks direkt i magen. Och i huvudet.
I magen, förvånat; Hoppsan, vad var detta för nya påfund? Reaktion: Stopp å belägg.
Av stopp och belägg blir det huvudvärk.
Trist.
Ser det som en del i mitt utforskande. Har inte haft lust för socker på veckor. Nu erbjöds jag fantastiska praliner av en mästare. Klart jag smakade. Men sedan var det som om sockermonstret var på igen och sa: Gärna mer, en liten chokladbit till, nu när du är lite trött på kvällskvisten. Lite stressad av mycket jobb och krav. Glups försvann halva den chokladkaka som mannen köpt ner i min mage.
Förr märktes inte magreaktionen så tydligt. Det var helt enkelt svårare att veta vad som påverkat den av den kakafoni maträtter jag åt.
Nu, känner jag mig som ett finstämt instrument.
Falska toner skär genom kroppen.
Stress+salt+socker=sant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar