25 december 2009

Tillåter mig julgott

Insåg när jag läste igenom flera av mina blogginlägg att jag tycks ha tappat greppet.
Jag tillåter mig än det ena än det andra.
Saltade popcorn, helgens söta saker, alkohol.
Är det inte så vi gör? När allt går så bra, släpper man på staketet? Det är som om jag inte minns hur jag mådde förr. Dendär tröttheten, tyngden i kroppen (magen), förkylningar.
Det är med matordningen som med yoga.
Just när jag har chans att gå vidare in i en högre division är det risk att jag lägger av. Mår jag bra, så sviktar motivationen att vara uthållig och envis, om det är mer lockande att äta som alla andra.
Minns att Leela, yogaläraren pratade om sviktande uthållighet på ettårskursen som skulle förbereda oss för yogalärarutbildning. Att när lusten, motivationen sviktar, när vi börjar gena, förkorta våra pass och till sist hoppa över dem måste vi bara göra detta: inte tveka, utan bara varje morgon rulla ut yogamattan.
Så tror jag det är med maten också.
Visst är det okey att tillåta sig dagar utan träning/eller att äta rätt. Men de ska inte vara för många och det ska vara medvetna val.
Typ idag tillåter jag mig avsteg.
Vet ju att jag mår bäst av att leva i mina rutiner.
Trist? Ibland.
Då tar jag en paus. Som nu över jul.
Var det inte så folk gjorde förr? De levde med samma typ av enkla mat i vardagarna och såg fram emot frosseriet på julen. Belöningen. Nu belönar vi oss hela tiden: Cause you are worth it!

Inga kommentarer: