21 januari 2010

Motion färskvara

Inspirerad av min egen längtan och Petra Månströms bildinslag i sin marathontränings-blogg i SVD stack jag ut på en 8:a kilometersrunda igår i skymmningen.
Tungt underlag. Som blöt sand i snömodden. Har inte sprungit på veckor. Promenerat och åkt skidor, ja men inte sprungit.
Uppåt fem kilometer i backarna vid västra långvattnets trappor var jag uppvärmd och munter. Prövade till och med lite spurter, för att kolla min pulsklockas kapacitet. Som tur bar det neråt sedan. Hörde själv hur tunga stegen blev. Kände i hela kroppen:
motion är färskvara.
Känns som om jag hela tiden är nybörjare. Det är stimulerande, utmanande. Men också frustrerande.
Vore så himla skönt vara en hind med vingar på löpningarna i skogen.
Kanske om några månader, med mer färskvara i benen. Alltså minst tre gånger per vecka och cykling till jobbet.
Då borde inte steget var tungt så att det frestar på knän och höfter utan rulla mjukt som på en elegant dansares, steg för steg. Jag drömmer om det.

2 kommentarer:

Petra sa...

Jag känner igen det där med att hela tiden uppfatta sig som nybörjare. Tills min avsevärt mycket mer rutinerade springkompis sa - "men du springer ju nu, då är du en löpare". Jo, det hade hon ju rätt i...

Pia Vingros sa...

Tack Petra. Provade att springa snabbt idag. Kort men snabbt. Fann att det var kul, trots tuffa minusgrader. Ute i mörkret i min träningsskog var det massor av människor som tränade intervaller vid halv åttasnåret på kvällen. Inspirerande.