Vad du än gör gör det medvetet, lärde jag mig av en buddistisk munk, på min långresa till Asien för länge sedan. Han sopade golvet på templet varje morgon, noga och sakta, fylld av glädje över att han gjorde något meningsfullt som många hade glädje av.
Tänkte på hans ord när jag sprang i morse. Hur medveten och uppmärksam är jag under löpningen om mornarna? Försöker vara uppmärksam.
I morse blev jag förvånad över att jag inte märkt att snön försvunnit.
Njöt av det pigga porlandet i bäckarna där smältvattnet forsar fram. Men vips fick jag dämpa farten när envis is låg kvar på löparstigen och tvingade mig att ta storstegen in bland rötter och stenar i skogen. På tinade, torra stigen kikade jag mot solen, där den försiktigt sträckte sig över skogstopparna och gav landskapet vitt morgonljus vid Härlanda tjärn.
Uppmärksamheten lockar mig att skapa en bubbla av nu, mitt i det förbisvischande livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar