Strålande julaftonsmorgon. Kring 8 grader varmt och klart väder. Solen är blyg och kommer knappt över skogskanten. Men den skiner med imponerande kraft. Piggar upp mig och alla andra som tagit sig ut på en löparrunda på julaftonsmorgonen.
Tänker på dagarna jag nyss tillbringat hos min syster, som bor vid foten av norra Bohusläns branta berg. Vi talade om självförtroende vid brasan på kvällen efter bastun. Hon brukar säga till sina konststudenter att de måste skapa en jämbördig kämpe till sitt kritiska jag som sitter på ena axeln. Sätt en som stödjer dig, som älskar dig och som säger att du visst kan, att du visst duger på andra axeln.
Bra råd tycker jag, som brottas med en självkritisk typ periodvis. Ska ge mig själv en kärleksfull röst i julklapp.
Du duger som du är!
Så mycket lättare löpsteget går om jag är okey precis som jag är. Jag behöver inte springa snabbare, med annorlunda steg eller i mer kuperad terräng. Såhär på platta raka 8:an i Delsjöterrängen i den takt jag har lust med duger bra.
Kärlek till dig själv, precis som du är, vill jag ge dig i julklapp också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar