Jag är älskar projekt.
Ett projekt ger mitt liv mening.
Allra bäst är projekt jag hittat på själv.
Som det nuvarande - att leva enligt Are Waerlands principer, med vegetarisk mat, träning ute och lite socker, salt och vitt mjöl, inget kaffe, sällan alkohol.
Jag drivs av frågan:
Hur bra kan jag må? Hur blir mitt liv om jag mestadels är helt frisk?
OM jag inte hade haft den drivkraft som ett projekt ger mig skulle jag knappast givit mig ut till Solvikingarnas träning igår 17.30.
Det blev backträning. Tränaren Emma Lind drev oss att springa allt vad vi orkade uppför 5:ans branta backar.
Det är sådan träning som gör oss snabbare och starkare.
Och den är svår att motivera sig att göra själv.
- Ni ska tänka på mig imorgon när det känns i era ben, sa hon.
Jag sprang så snabbt jag orkade uppför och fick - mjölksyra. Efter varje ansträngning mjukjoggade vi tills vi återhämtade oss, sedan på: et igen.
Den mjuka rörelsen får mjölksyran att neutraliseras och försvinna.
Efter löparpasset väntade mitt eget styrketräningsprogram hemma i värmen.
In med bakpotatisen i ugn, sedan armhävningar och tåhävningar och situps. Efter duschen var de halva potatisarna med örtkryddor på klara och fick sällskap av tofu och stor sallad på tallriken.
Slängde mig nöjd i soffan efteråt. En så härlig kväll. Rena rama projektyran.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar