Lättare och mättare

Hur nöjd kan man bli? Känner mig lättare än förr (vilket också omgivningen påpekar) och mättare. Slipper de där blodsockerdipparna som fick mig att knata ut i jobbköket och kolla om det inte fanns några knäckemackor som kunde rädda mig.
Så genom att jag inte småäter som förr, går vikten ner förståss.
Skönast är att när det är lunch eller middagsdax känner jag mig hungrig på ett sätt som jag kände i barndomen. Alltså riktig, sund hunger: Wow vad gott det vore med mat!
Läser en intervju, (Tara nr 15) med läkaren Helena Nyblom som skrivit böckerna Supermat och Livskraft. Ämnet är maten som håller oss friska och unga:
"Det som verkligen gäller är back to basic. /.../ Snabba kolhydrater som vitt socker, vitt bröd och kakor ger höga blodsockertoppar, vilket leder till ökat socker i blodet. Sockret binder till olika proteiner, det kallas glykosylering, och försämrar succesivt proteinernas funktion. Det kan bidra till olika sjukdomar".
Precis det Are Waerland hävdade för snart 70 år sedan. Han kallade socker och vitt mjöl för: Det vita giftet.
Dramatiskt javisst. Men effektivt.
Vem vill äta gift?

Klarblå himmel!

... hemma bubblar det i mjölksyrningskrukan. Var lite fundersam igår på om vi verkligen har tillräckligt varmt i hörnet där jag ställde den först. Köpte termometer. Nix, bara 18 grader. Ska vara åtminstone över 21 grader de första dagarna. Flyttade den till ett varmt ställe. I badrummet.
Cyklade i blöta lövhögar och upptäckte att solen sken! Inte bara det. Himlen var klarblå.Hur ofta gör den det i oktober? Lycklig rullade jag i racerfart till jobbet.
För morgonens kaffetår och prat med kamraterna. Vad ska vi diskutera denna morgon, tro? Nyttan eller faran med svininfluensan kanske?

Hett förhållande till kaffe

Som de flesta svenskar har jag ett hett och innerligt förhållande till kaffe. Vi dricker efter finländarna mest i världen. Sedan lattevågen är vi flitigare än någonsin.
Vetenskapliga bevis för nyttan med kaffe finns också:
Kaffe kan minska risken för hjärtkärlsjukdom bland kvinnor


Men inte för många koppar per dag.
Om man som jag vill ha kaffe starkt, helst mörkrostat, självklart Krav och rättvisemärkt gäller det att hålla ner volymen. Har minskat från det stora glaset till mellanglaset. Nu är det dags för lilla glaset.
Njutning, ja men som med choklad. Hellre en liten utsökt smakkick än en en stor mugg, smaklös svärta.

Mjölksyreputter i vintertid

Mjölksyrade grönsaker ingår i min Waerland-kost. Självklart ska man göra den själv.
Mjölksyrningen alltså. Men har aldrig gjort det förr. Bara skrivit om det.
Tog det enklaste först. Vitkål. Vintervarianten har kommit. I motsats till sommar och höstkål är den tät och fast. Tog modern teknik till hjälp (skar allt i en matberedare) och urmoderlig kunskap i form av min mor i tätt sällskap med Schönecks berömda bok om mjölksyrning. Vassle från avrunnen fet fil och salt för att sätta fart på processen.
Som kryddning ville jag ha det enklast tänkbara: några cox orange (ekologiska),kummin och enbär. Inget mer.
Två krukor blev det av 10 kg vitkål (ekologiskt). En stor hos mor, en mindre hos mig.
Väntar med spänning på att den ska börja puttra när jäsningen börjar.
Två tre dagar i rumstemperatur ska räcka.

Nationalencyklopedin om kruska

KRUSKA

kruska, hälsorätt bestående av vetekli, korn- eller havregryn samt fikon eller russin som blandats med vatten till en gröt, lanserad av frisksportsrörelsen på 1920–30-talen.
Detta är den korta versionen.
I Nordisk Familjebok från 1966 står det att Kruskagröt består av: 1 d. russin, 2 d. vetekli och 5 d. vatten. Allt kokas 3 min, och får dra c:a 1/2 tim. Mjölk och äppelmos serveras till gröten. Utmärkt medel mot trög mage.

I Wikipedia:
Kruska är gröt av vetekli, havregryn, russin eller fikon och vatten som används som hälsokost.
En legendarisk ivrare för kruskans nyttighet var Are Waerland, och kruskan introducerades i samband med frisksportsrörelsen på 1930-talet.

Min version:
Kruska - sätter fart på magen.
Gör en glad hela långa dagen.

Växla till intercity-fart

Äter Yvonnes goda ayurvediska middag från igår till lunch på Intercity tåg hem från Västerås till Göteborg. Åker ofta x2000 mellan Götet och Stockholm. Plötsligt sitter jag på ett lååångsamt tåg. Tyst och stilla. Verkar vara andra människor som reser här. Stämningen är vilsam.
Känner att det kryper i kroppen efter 3,5 timmar då brukar turen vara slut och jag är knappt i Falköping! Andra sidan - jag mår inte illa, som ofta på snabba X2000.
Jag blir inte ens dåsig, som alltid på X2000.
Tänker att det är bra med en annan dos av tideräkning, en annan tidrytm, särskilt när "att-göra-listan" är förskräckligt lång. Allt ska dessutom göras via datorn, som jag inte kan koppla upp här. För här är både strömlöst för datorer och internet saknas.
Så jag bli fri i en tidsficka. Onåbar.
Bryr mig inte om att koppla upp mig via telefonen.
Tillåter mig ett mellanrum, en vilolucka i tidsresan.
Den låångsamma resan går i 160 km max, medan den snabba går i 200 km/h.
Fram kommer jag i vilket fall. Till slut.

Årstidsväxlingar utmaning för hälsan

Alltid tufft för hälsan när årstiderna växlar. Det anser både kinesiska medicinare och auyrvediska. Minns att den auyrvediska läkare som undersökte mig på Rajah Islands hälsohem i Kerala, Indien manade till uppmärksamhet vid årstidsväxlingar.
De är tuffare för kroppen och hälsan än vi anar. Ta det lugnt. Vila mer. Ät bra.
Nu när det är växling mellan höst och vinter tänker jag på det.
Kyla, hårda vindar, nederbörd, mörker tar på oss. På mig.
Likadant är det varje år.
Det som annars går snabbt och elegant, tar mer energi nu, kräver mer koncentration och ansträngning. Jobbet, relationer, livet.

Upplever en ökad känslighet, som om ett filter försvunnit.
Beror känsligheten på maten jag äter? Eller den jag inte äter längre?
Minskar köttprotein (åt fisk och fågel tills 1 juli 2009) känsligheten?
Funderar och känner efter.