15 november 2009

Genomskinlig av kruska

På cykeln hem känner jag mig genomskinlig.
Hungrig som attan, men framförallt genomskinlig. Helt uttömd i mage och tarmar. Renad. Inget slagg kvar? Upplevelsen är som när jag fastade för länge sedan. Men känner mig mer energirik.
Kilona blir färre. Sitter hellre på kudde på trästolarna hemma. Kläderna hänger. Funderar på att skaffa resårband att sy i linningarna.
Snart kanske jag går upp igen? Försöker med vispgrädde och varm nyponsoppa till efterrätt.
Håller jag på att bli osynlig? En osynlig/genomskinlig variant av mig själv? Fascinerande nog samtidigt en känsla av att vara stark.
Kanske är det förvandlingen till en osynlig agent, som pågår. En agent i Ares tjänst?
Läser Karin Bojs vetenskapsartikel i DN 8 november. Om att kritikerna mot hormoner till kvinnor i klimakteriet fick rätt. Nu vet vi hormonerna gav kvinnor bröstcancer.
Bättre är att ta ålderstecknen. Gå in i förvandlingen mager och med motion.
Cyklar till stan i morgon för att köpa resårband.

4 kommentarer:

Ragnhild sa...

Försvinn inte! Du vet väl att kvinnor i vår ålder mår bra att ha lite hull.

Pia Vingros sa...

Tack för din omtanke. Men jag läste Karin Bojs på DN Vetenskap, som skrev det omvända. Att det bästa, enligt senaste forskningen, är att vandra in i tredje åldern på lätta löpsteg (motionera) och hålla sig smal.
Men visst ska man se upp så att det inte går till överdrift. Unnade mig massor av smaskiga middagar och efterrätter i helgen.

Ragnhild Larsson sa...

Skönt att höra! Men vad innebär "smal" egentligen?
Underviktig kan ju inte heller vara så hälsosamt, eller hur?

Pia Vingros sa...

Man kan ju göra BMI-test?
Underviktig är inte hälsosamt. Däremot är magert tydligen det. Skrev om det i somras, där apor i fångenskap jämfördes under 20 år. Hälften fick äta vad de ville av föda likt vår. Andra gänget fick bara så att de blev knappt mätta. Jämförelserna efter 20 år visade att de magrare aporna, var friskare, piggare och framförallt levde fler än i den andra gruppen.
Grupp nummer två fick sådan mat och i sådan mängd som vilda apor får.
Vi är lika dem, sägs det. Aporna alltså. Så min tanke är: Lev som en apa: Prioritera grön mat. Gärna med skalet på.