Sluta tänk negativt om dig själv, skriver Hillevi Wahl i Metro.
Men idag gör jag det. Tänker taskigt om mig själv alltså. Är jag stressad?
Eller är jag stressad?
Rusar iväg en halvtimme tidigare för att vara med på ett morgonseminarie. Bussen fullsatt och försenad. Kommer fram tio minuter sent till en stängd dörr. Har inget telefonnummer till Maria, som lockat mig hit, och som kan hjälpa mig in. Kollar eniro på telefonen, men där finns bara hennes hemnummer. Ringer dit ändå. Ingen svarar. Ringer vidare till Ragnhild, som letar upp mobilnumret.
Maria svarar med avspänd stämma. Seminariet är om två veckor! Själv ligger hon i sängen och läser tidningen.
Får gå till jobbet. Men ingen där och mina nycklar har jag tydligen glömt hemma. Bara dotterns hemmanycklar skramlar i min ryggsäck.
Vad gör man en morgon, utelåst från arbetsplatsen när det är fem minus ute? Letar upp ett fik? Tar en promenad?
Villrådig går jag en promenad i blåsten och kylan. Förbannar mig själv.
Hillevi Wahl skriver om en undersökning som visar att kvinnor tänker 36 taskiga tankar om sig själv. Varje dag!
Just nu gör jag det varje SEKUND.
Är jag stressad? Hur ska jag annars förklara att det tydligen slagit slint i huvudet?
"Stress is nothing but fear", skriver Louise Hay, guru inom positivt tänkande. Tror hon har rätt.
Vad är jag rädd för?
Det blir dagens uppgift att fundera över, parallellt med mitt jobbande.
Är inte alls säker på att jag vill borra in mig i frågan, lättare låta alla taskiga kommentarer forsa fram inombords av gammal vana.
Anar att jag ska lära mig något av dagens start.
Vad? Vad?
Att ha tillit? Att inte vara så snabb?
Urk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar