28 april 2010

Hur blir jag en bättre löpare?



Jag undrar hur jag ska bli en bättre löpare. För att kunna svara måste jag
veta hur jag ska mäta om jag blivit en bättre löpare?
Att jämföra mig med andra är ingen bra metod. Bara svajig. Om jag jämför mig med Marie, som var min tränarkompis inför förra Göteborgsvarvet, är jag rena haren. Men hon skadade foten vid varvet 2009 och har knappt kunnat träna sedan dess. Något lopp blir det inte 2010, även om vi springer ihop ibland är vi mer ojämna idag än för ett år sedan.
Om jag jämför mig med min bror Ola, som sprang trettio minuter snabbare än jag på Göteborgsvarvet är jag en snigel. Han är å andra sidan 12 år yngre och tränar både löpning, fotboll och numer yoga.
Om jag använder tid, som mätmetod då? Jo, jag stirrar på mina tider som jag laddar över från julklappen Garmin Forerunner 305 till träningsprogrammet på datorn.
Visst har mina snittider per kilometer förbättrats en aning? Men hur ska jag veta att det inte är tillfälliga uppgångar, den dagen, den gången? För att det är vår?
En röst i mig tycker att hela Jakten på den fulländade hälsan och mina strävanden är rena löjan. Vad håller du på med?
Den andra rösten är nyfiken: Så spännande. Hur långt kan du gå?
Skriver om högintensiv träning för reumatiker i jobbet. De lär sig att tänja sina gränser, från lågintensiv till högintensiv ansträngning. Inser att det är vad jag också gör. Jag tänjer mina gränser.
Genom att sporra kroppen, vänligt: lite till, lite snabbare, en gång till, tänjer jag mina gränser.
Det är spännande.
Genom kroppen förändrar jag min föreställning om vad jag kan. Om vem jag är.
Då är tiden bara ett redskap på vägen. Det riktigt spännande är vad som händer inom mig.
Tänker på superlöparen Rune Larssons ord. Han har sagt att det tar tio år att bli en bra löpare.
Då är jag bara i flickklassen. Och utan ansträngning går det inte. Inser att det bra finns ett svar på frågan i inledningen: hur blir jag en bättre löpare? Träning och mer träning. Himla tur att jag gillar löpning och naturupplevelsen.
Och jag inspireras av andra. Främst Petra Månström.

Inga kommentarer: