Har ätit enligt Are Waerland många dagar nu. Magen är snabb och glad. Humöret lättsamt. Men hur länge till jag äter som han föreslår har jag inte bestämt än. Läser i tidningen om en kvinna som haft plastfri månad, andra en köpfri månad, ytterligare en som levt på socialbidragsnormen en månad.
Är en månad gränsen för hur länge man orkar vara konsekvent? Men en månad är en baggis, tycker jag. Are snackar om tre års inkörningsperiod.
På trettiotalet tog man i rejält tydligen.
Tre år.
Sitter på jobbet och tuggar. Framför mig en enorm grön råkostportion och råris. (Var busig och skippade potatisen idag) Gott, javisst. Men med allt detta tuggande lunch och middag förvandlas jag väl till slut till en ko.
Kanske är jag redan på väg dit?
Har i alla fall svårt att få ihop artikeln jag ska skriva om rätt eller fel med lågkolhydratkost.
Kor bryr sig inte om ord i rätt ordning.
De vill ligga stilla i hagen och idissla om livets mening i solens sken.
¨
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar