Märker att mitt experiment Jakten på den fulländade hälsan provocerar. Men varför frågar de jag möter? Känner du av din reumatism? Förklarade senast att jag mådde dåligt i juni då jag rest till Stockholm, som en utlösande faktor. Mår du så dåligt? Men juniupplevelsen räcker inte som ensam förklaring. Frågan har varit med mig länge. Vet ganska väl vad som gör att jag mår dåligt: stress, stillasittande, sömnstörning, mat med mycket vitt och lite grönt för att göra en snabb beskrivning. Men vad gör att jag mår bra? Vad hämtar jag min styrka?
Läser intervju med Bodil Jönsson i DN Söndag ((11 oktober), där hon konstaterar: Hälsoforskningen kommer att öka:"Om sjukdomar finns väldigt mycket kunskap, men om vad det är som får oss att må bra /.../ vet vi mindre om".
Generell forskning om vad som får oss att må bra finns. Men exakt kunskap om vad jag mår bra av, vad som ger mig fulländad hälsa, finns inte. Än. Det håller jag på att ta reda på.
Ett vet jag redan. Mår jag bra i kroppen, känner jag mig klar i knoppen. Känner jag mig klar i knoppen är livskänslan, tilliten och livslusten som starkast. Det är den jag är ute efter. Särskilt när höstmörkret växer för varje dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar