17 april 2010

Ares livsfilosofi


Are skriver: Sedan min barndom har jag alltid levt i två olika världar: den yttre med dess larm och oro och den inre med dess lugn och harmoni, där fantasin har fritt spelrum.”
Känner igen detta i mitt liv. Men med Jakten på den fulländade hälsan har dessa två världar fogats ihop för mig.
Även om jag inte uttryckt så mycket filosofiska funderingar, eller reflektioner, i skrift har jag tänkt. Men räknas det förresten? Är verkligen inte framme än. Men genom detta projekt, gör jag en undersökning av min egen livsfilosofi.
Vad tror jag är viktigt och riktigt när det gäller hur vi ska leva livet?
Att vi lyssnar på vår egen inre röst. Risk för att det låter egoistiskt och självupptaget, men tror det är en förutsättning för att kunna fungera tillsammans med andra.Kan du inte lyssna in dig själv, kanske du har svårt att lyssna in andra?
Jag har lätt för att anpassa mig till andra och andras behov. Till en viss gräns.
Sedan tar det bom stopp. Som en lek, där reglerna plötsligt känns trånga och lusten att vandra ut i fantasins rike växer sig allt starkare. Lyssnar jag då inte på min egen inre röst, som kräver färre av andras regler, mer av mina egna och mer fantasi, är risken att det blir ett drastiskt uppbrott.
Kanske är denna längtan en av anledningarna till att frilanslivet och nu blogglivet tilltalar mig. Det skapas i en ständig omprövningens vind. Bara litet är givet, säkert och tryggt. Det är som vattnet i en vårbäck, rinner snabbt, omprövas, omskapas på vägen av andra omständigheter: stenar, jord, löv, vindar, solglans och ibland flöde uppifrån i form av snö eller regn beroende på årstid. Allt detta skapar, i bästa fall, en stark känsla av att vara levande. Och ger en chans att ompröva och nyorientera sig hela tiden: Var är jag? Vart vill jag? Vad är viktigt? Är jag verkligen på väg dit?
Solglitter på upprört hav utanför stugfönstret på ön. Torra stänglar av fjolårets två meter höga vass vinkar glatt vårvindarna välkomna. Himlen gråvit. En föraning av askmolnet från Island som lamslår Europas flygtrafik? Ljudet från bilarna på vägen påminner mig om att andra transportmetoder finns. Ska gå en promenad ut på klipporna med mina dagars upphov. Min 78-åriga mor.

Inga kommentarer: