05 juli 2010

Löpning och stress

Vaknar klockan sex när en motorbåt kör förbi och ger svallvågor som får min båt att gunga. Solen lyser in i ruffen. Ännu en lockande dag att uppleva. Varför sova mer?
Kanske för att jag läste Vart tog den söta lilla flickan vägen (Åsa Lantz) till klockan 1 i natt, men jag är inte trött. Dricker en kopp roibus innan löparshorten, tröjan och kepsen åker på.
Springer längs de vita villorna på Långedrag där båten ligger. Drar in doften från blommande vita rosor Rosa Rugosa och jasmin. Men löpningen går tungt. Benen känns stumma. Någon fart blir det inte. Tröstar mig med att det är bra att jag springer alls. Leker att jag är Haruki Murakami, den berömde japanske författaren som springer varje dag. Han springer en mil. Jag springer en timma. Ibland blir det en mil, ibland mer ibland mindre.
Tar ett dopp från båten när jag är tillbaka efter en timma. Duschar efteråt genom att hälla sötvatten från en petflaska över mig. Vad gör man inte när det saknas dusch?
Nöjd med mig själv äter jag frukost i solen.
Läser om en studie från Göteborg att stress i medelåldern kan bidra till demens.
"Stress definierades som en känsla av irritation, spänning, nervositet, ängslighet, rädsla eller sömnproblem under en månad eller längre i relation till arbete, hälsa, familjesituation eller av annan anledning, säger Lena Johansson, forskare på Enheten för Neuropsykiatrisk Epidemiologi (Epinep), sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin."
Vem har inte känt sig ängslig, irriterad eller rädd och haft sömnproblem? Särskilt i medelåldern? Tur att jag springer numer. Det lättar trycket och återställer stresshormonerna till normal nivå om stressnivån varit hög.
Kanske ska jag lägga till daglig meditation som en förebyggande dos?
Fast någon garanti har jag ju inte att slippa drabbas av demens.
Men jag vill göra vad jag kan.

Inga kommentarer: